Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu tar vi sikte på Landskrona

Annons
Det är fortfarande långt till förnyat allsvenskt kontrakt. Men 30 på BK Häcken ger GIF Sundsvall ordentligt sug i jakten på Gefle och Landskrona.
När Malmö FF samtidigt kvaddade just Landskrona i gårdagkvällens derby (50) gick Giffarna i ett huj förbi nordvästskåningarna och skulle Giffarna äntligen lyckas vinna säsongens sista bortamatch, ja då ökar slagläget inför slutomgången. För då ska Landskrona ta sig an IFK Göteborg på Ullevi. Ett Blåvitt som förmodligen fortfarande spelar om SM-guldet, medan mittenlaget ÖIS gästar Idrottsparken här i Sundsvall...
Men Landskrona ligger ju fortfarande fem poäng före Giffarna i tabellen. Är det inte bättre att en gång för alla ta sikte på Gefle IF, som trots allt ligger närmast före, där ovanför nedflyttningsstrecket!?
Nja, med tanke på att gästrikarna har Malmö hemma i nästa omgång och särklassiga jumbon Assyriska i avslutningen så känns ändå Landskrona som det givna villebrådet som jakten ska koncentreras på, eftersom det är ett lag som Giffarna har kvar att möta själva om knappt två veckor.
Sedan kan det ju faktiskt gå, som gamle stordomaren Morgan Norman, påpekade när vi så där lagom segerrusiga och optimistiska trängdes i en av läktarutgångarna efter efter slutsignalen:
Vill det sig riktigt väl kanske Giffarna till och med kan slippa. Stryk för Gefle mot MFF, samtidigt som det blir Sundsvallsseger i Landskrona, då är vi ikapp Gefle poängmässigt, samtidigt som det avståndet krymper även målmässigt, påpekade Norman med ett förtroendegivande tonfall.
De här närmast eviga uträkningarna har börjat tära på fotbollsnerverna.
Det har också funnits stunder då min tro sviktat och jag nästan önskat det allsvenska livet ur Giffarna, för att få slut på plågan.
Men nu känns det plötsligt annorlunda. Livfullt och hoppfullt efter en på det hela taget stilfull insats mot ett Häcken, som var...så där, det ska vi väl villigt erkänna. Och när GIF Sundsvall håller nollan bakåt och skapar 15 avslut, varav nio på mål, i en och samma match, ja då är det bara att njuta och tacksamt konstatera att chansen till nytt allsvenskt kontrakt lever.
Giffarna ville av naturliga skäl mer än Häcken. Något som framför allt visades under den andra halvleken.
I första var det däremot litet si och så med både aggressiviteten och löpviljan. Två ingredienser som brukar sättas främst i kämpamatcher av cupkaraktären vinna eller försvinna.
Stefan Ålander hade det jobbigt mot främst Stig Töfting i sin nyckelroll som sammanhållande länk i mitten på mittfältet, där även Hasse Bergh inledningsvis hade svårt att hitta rätt.
Hasse varvade upp tidigt, medan Ålander först efter paus började få grepp om sina bollskickliga motståndare. Och då svängde matchen en gång för alla över till Giffarna, som dessutom stärktes av målen.
Mycket gladde då, men allra mest myste jag över Giffarnas egen David Beckham. De flesta som gästade IP i den milda oktoberkvällen förstår att det är Tobias Eriksson jag menar.

Mer läsning

Annons