Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fram med blåslampan

Annons

Stimulanspaket och kraftigt sänkta räntor kan röja en brandgata ut ur krishärden av lågkonjunktur och finanskris som svensk ekonomi hamnat i. Om de åtgärder som vidtagits så här långt räcker vet vi ännu inte. Men om marknadens aktörer tar sitt ansvar borde det förslå en bra bit. Framför allt hoppas vi på att de svenska bankerna tar sitt ansvar gentemot kunderna, småsparare så väl som storföretagare. I detta ingår inte att låta räntegapet mellan in- och utlåning växa efter riksbankens rekordstora sänkning av styrräntan i slutet av förra veckan.

För enskilda banker kommer frestelsen att skära guld med täljkniv, både på bekostnad av kunder med insatta medel samt kunder som vill låna pengar, att vara mycket stor. Receptet mot detta kan bara vara en intensiv mediebevakning och den konsumentmakt detta genererar. Press, radio och tv måste helt enkelt ligga efter bankerna med blåslampor och glödande tänger. För all del skadar det inte att en eller annan minister ser till att vara vaksam nog att emellanåt hytta med pekpinnen.

Detta i stället för att slappt acceptera det vanliga snirklande snömoset från bankdirektörer som förklarar hur man visst tänker sänka sina utlåningsräntor, fast kanske lite senare, när situationen stabiliserat sig.

Vi måste inse att banker är ungefär som bensinbolag. De sistnämnda tjänar pengar på att kränga petroleumprodukter och målet är att maximera vinstmarginalen. Bankerna tjänar pengar på att syssla med in- och utlåning. Samma sak gäller i stort sett här. Ju större vinstmarginal desto bättre.

Det finns inga som helst lagar eller regler som styr hur bankerna skall beräkna räntan eller vilka satser som skall gälla. Verktygen heter konkurrens och konsumentmakt. Man kan också hoppas på att bankerna i sammanhanget inser att om de också fortsättningsvis ser till kortsiktiga möjligheter, ger dåliga krediter och snålar med att låna ut kapital till näringslivet, är det något som på sikt riskerar stabiliteten och de egna vinsterna. Det finns en oavvislig poäng med att ha kvar befintliga kunder och hjälpa fram nya kunder.

Alternativet är att drabbas av förvaltarsyndromet genom att samla pengar som läggs i hyllorna - och där gör de ingen nytta, vare sig för innehavaren eller för samhället i övrigt.