Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Framtiden knackar på vår dörr

Annons

Om fem år väntas priset på solceller ha fallit 80 procent. Då har priset gått ner 99 procent sen 70-talet. Om ytterligare tre år har det fallit 50 procent till. Framtiden är snart här.

Sverige är förstås inte ett idealland för att producera el genom solceller. Men världen är så mycket större än Sverige. Det viktiga för den tekniken, likväl som för vindkraften, är hur som helst att man lyckas lagra el i stora mängder. Inte minst gäller det för ett land som Sverige som fördubblar sin elförbrukning på vintern.

El är ju i dag en mycket speciell vara som konsumeras samtidigt som den produceras. Men det finns dagar som är både molniga och vindstilla. En billig lösning på problemet att lagra el skulle drastiskt förändra hela elmarknaden. Den skulle faktiskt kunna börja fungera. Att priset för näringsliv, industri och för den delen hushåll ska vara beroende av hur mycket det regnar i Norge kan inte vara vettigt. Tre lösningar kan anas i dag. Dels batterier, där räknar man med snabbt fallande kostnader, dels tillverkning av gas som sen kan förvandlas till ren energi, och slutligen bergrum med vatten som kan lagra den värme som el kan omvandlas till.

Det kan ju annars förefalla som om marknaden fungerar i dag. För löftet med den öppnade elmarknaden var ju lägre priser. För någon vecka sen låg det på cirka 16 öre per kilowatttimme. I Tyskland har priset stundtals varit minus 75 öre. Tyska Eon har precis som svenska Vattenfall tvingats till mångmiljardnedskrivningar för sin tyska verksamhet.

Svensk vattenkraft och kärnkraft borgar för en lugnare utveckling. Fast kärnkraften är pressad. Fyra reaktorer kommer att stängas i den mån de inte redan har tagits ur drift. Samtidigt har inga nya reaktorer byggts trots att de borgerliga öppnade för det 2009. Det finns fullt rationella skäl för det. Det är inte i närheten av att löna sig även om man lyckas lösa de tekniska utmaningarna. I finländska Olkiluoto väntas den nya reaktorn tas i bruk 2018 i stället för som planerat 2009. Kostnaden har ökat från 27 till 81 miljarder!

Sen de borgerligas interna energiuppgörelse har katastrofen i Fukushima inträffat. Den ställer ökade krav som individuell reaktorkylning, något som bidrar till att försämra lönsamheten samtidigt som det ofrånkomligen måste göras. Såna katastrofer ska aldrig få upprepas. Det är inte en hållbar teknik med tanke på avfallet som ska förvaras skyddat under en tid som inte går att föreställa sig med mänskliga mått. Den som vill får forska på andra varianter. Men hundratusen år är inte en hållbar tidsrymd.

Den parlamentariska energikommissionen har om man får tro energiminister Ibrahim Baylan (S), ännu mest sysslat med att skapa sig en gemensam bild av verkligheten. Det är en klok inriktning. Det bör göra det möjligt att finna lösningar på många låsningar. "Fakta på marken" talar för att kärnkraftsstriden över.

MInistern hoppas på en ramöverenskommelse under våren. Kommer det att gå? Kan man sen i höst konkretisera det? Det beror nog en del på i vilken mån ledamöterna i kommissionen, de som skaffat sig en gemensam bild av verkligheten, kan förmå sina partiledningar att se till annat än partipolitiken.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel