Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flyt i fisket med pontonbåt och flytring

/
  • Det är många som förknippar flytringar och pontonbåtar mest med flugfiske, men Börje Mattsson började med att spinnfiska efter gädda när han skaffade en flytring.
  • En pontonbåt är lätt att både bära och dra. Här får Börje Mattson hjälp av treåriga sonen Emil.
  • Ta fiske med ro. En flytring ger bra möjlighet att ta sig ut på sjöarna, men med en pontonbåt så går det lite snabbare. Vad som är bäst beror på vad som fiskevårdsområdena
  • Nä, det är ingen blåfärgad giraff, utan Börje Mattsson, Bergeforsen, som bär ner sin pontonbåt till fiskesjön.
  • Börje Mattsson med en sik på 2,6 kilo som han fångade i Ljusnan, Härjedalen, från sin pontonbåt.
  • Börje Mattsson tar plats i flytringen och hamnar på samma nivå som fisken – det vill säga i vattenytan. Det ger en extra kick.
  • Det tar bara några minuter att montera ihop stagen till den uppblåsbara pontonbåten.
  • En pontonbåt och en flytring, två hjälpmedel för att komma ut lite längre i sjöarna och nå grundområden och vasskanter som det inte går att fiska på från land.

Vill du nå lite längre i ditt sportfiske? Eller ska vi säga längre ut?
Det ville Börje Mattsson, som nu fiskar både från flytring och pontonbåt. Många tänker direkt på flugfiske, men det är inte hela bilden.
– Det första jag gjorde när jag köpte en flytring var att paddla efter stränderna och vassarna, och spinnfiskade efter gädda på våren med vobbler, berättar han.

Annons

Våren är lite sen på vissa ställen, men med lite tur så börjar nu insekterna kläcka och sätter igång fisken i sina födosök vid ytan. När vi parkerade vid Lövsjön, en liten sjö nordväst om Timrå i Paljakka Vildmark, så verkar det lite tveksamt. Det är sex grader i luften och 6,2 i vattnet. Det blåser en ganska hård nordväst. Men allt kan hända. Det vet Börje Mattsson.

För att nå utanför vassen gäller det att ha "flyt". Och det har vi med oss i form av flytringar och en pontonbåt. Det tar Börje bara några minuter att sätta ihop pontonbåten och pumpa upp flytkuddarna uppe vid bilen. Det går lite fort med flytringarna. Sedan är det bara att ta dem på axeln och vandra 100 meter ner till vattnet.

I den här sjön är det öring som vi hoppas på. Faktiskt ser vi ett vak inne i första viken direkt när vi närmar oss strandkanten.

– Jag har fiskat från flytring i många år. Den är fantastisk bra om man vill fiska vid grund eller utanför vassområden. Med simfenorna tar man sig fram, även om det tar lite tid. Jag fiskade så några år men jag tänkte att det måste finnas någonting bättre. Då skaffade jag mig en pontonbåt. Den kan man ro och man tar sig längre sträckor lite lättare, säger Börje.

– Och det är faktiskt skitkul att ge sig ut och fiska när man sitter så nära vattnet. Men glöm inte flytväst, speciellt om du fiskar ensam.

Han gör ordning sitt flugspö och glider snabbt iväg med några årtag med sikte på ett område utanför en bred vasskant. Han har även simfenor på fötterna för att lättare kunna manövrera den lätta pontonbåten.

Vi andra sätter oss i flytringarna och börjar "cykla" med simfenorna. Det är så man tar sig fram. Gör du som man brukar när man simmar eller dyker med simfenor så får du snabbt kramp i vaderna. Både med pontonbåten och flytringen så tar man sig fram baklänges.

Det finns olika typer av flytringar, både u-formade och v-formade. När flytringen började bli vanliga i Sverige på 1990-talet såg många fiskevårdsområden den som ett hot; att flytringsfiskaren skulle störa sportfiskarna på land och att de skulle ta upp för mycket fisk. I dag inser många att flytringen bara är en annan variant av sportfiske, och de flesta inplanteringssjöar har en fångstkvot.

I vanliga sjöar där det är tillåtet med båt så är det fritt fram för både pontonbåten och flytringen. Det säkraste är att fråga fiskevårdsområdet där du tänker fiska.

Vem som gjorde den första flytringen vet ingen. Men det var efter andra världskriget som många amerikanare började tillverka egna små fiskebåtar av innerslangar från traktordäck. De kallades för Belly boats. En av de äldsta flytringarna som finns i International Fly Fishing Centers samlingar i USA är en handgjord, rund plåtring med ett säte av sadelgjord i mitten. Den knackades till i Farmington, Utah.

Detta experimenterande av fiskesugna amerikaner höll på till slutet av 1940-talet då The Tucker Duck and Rubber Company of Fort Smith, Arkansas, gjorde den serietillverkade Flote-n-Tote-flytringen. Den var en ganska enkel gummiring täckt med kanvas. Ett försäljningsargument var att den levererades med hängslen, så att man kunde flyta över djupare vatten för att när det grundade upp ställa sig upp och fiska. Den blev populär bland bass-fiskare i södra USA

1972 så dök flytringarna för första gången upp i flugfisketidningarna i USA. De blev allt vanligare i Montana och i Henry’s Lake i Idaho. Samma år lanserade The Water Walker float tube av American Saftey Products i Encino Kaliferna. Det var en neoprentäckt nylontub med två separata luftkamrar.

1973 annonserade Jay Buchner i Jackson, Wyoming, om den första guidade flytringsturen.

Så det här med flytringar är ingenting nytt, och det är inte något speciellt konstigt när vi glider ut på Lövsjöns vatten. Vi söker oss till lävikarna, spanar efter vak, men ser inga. Någon torrfluga är inte aktuell, utan vi söker öringen med nymfer och streamers av olika slag. Gråsuggor brukar i början av våren vara godsaker för öringen. Det får bli en sådan imitation längst ute på tafsen. Men trots att vi ivrigt fiskar av vikarna och djupkanterna så varken känner vi eller ser några fiskar.

Det få istället bli lite lunch vid en värmande brasa. Börje Mattsson är som så många inbitna sportfiskar optimistisk, men även han måste ge upp den här dagen. Vi var ute lite för tidigt. Han ser fram emot en tur till Ljusnan och Långå i Härjedalen i början av juni. Där brukar han kunna lura stora sikar på mellan 2–3 kilo från sin pontonbåt. Det kan också bli någon kilosharr, om han har flyt.

Mer läsning