Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fruktan ska inte styra i skolan – ännu en politiker som inte vet hur verkligheten ser ut

Replik på MUF: En auktoritär lärare vid katedern är vägen framåt för svenska skolan, ST 5/12.

Svensk skola är ett populärt område att debattera. Det är synd att inte fler personer som är aktiva inom skolverksamheten tar bladet från munnen och blandar sig i. Som det är nu lämnas arenan öppen för aktörer utanför skolan, vilket ofta resulterar i förhastade slutsatser, personliga anekdoter och politisk detaljstyrning. Så är även fallet i Isa Forsbergs text.

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Vem som helst kan hålla med om att skolan har problem, även om senaste Pirls-mätningen talar om att våra fjärdeklassare numera har en lika god läsförståelse som de hade 2001 och att senaste PISA-undersökningen också visar på en uppåtgående trend. Problemen handlar om att få resultat som motsvarar förväntningarna utifrån de pengar som stoppas in i skolan. Så långt är jag överens med Isa.

För Plus-kunder: Skolchefen om lärarbristen i Ånge: "Haft under en tid i hela vår verksamhet"

När det gäller orsakerna till problemen har vi dock en del meningsskiljaktigheter. Isa påstår några saker som jag anser vara helt utan grund.

"Det är tydligt att förändrade pedagogiska metoder har lett till sjunkande resultat", skriver Isa, och jag undrar hur hon kan veta det? Hon refererar till "forska själv"-metodiken, vilken jag kan hålla med om inte är framgångsrik. Men ser det ut så på skolorna i dag? Inte vad jag kan se. Är den mesta undervisningen "elevcentrerad", vad det nu betyder? Inte vad jag kan se. De flesta lärarna arbetar med ett starkt ledarskap i klassrummet och styr undervisningen enligt läroplanen, vilket innebär en ständig dialog med eleverna om deras framsteg och problem för att kunna anpassa sin undervisning därefter.

Sammantaget är Isas inlägg ett typiskt exempel på en politisk retorik utan verklighetsförankring.

Detta innebär att många lärare faktiskt står vid katedern och undervisar. Men inte hela tiden. Det innebär också att traditionella förhör och prov förekommer. Men inte bara.

Läs också: Matfors skola lär ut entreprenörskap – vill förbereda eleverna inför arbetslivet: "Blir kreativa"

Sedan har vi ordet auktoritär, vilket Isa tycker ska karaktärisera morgondagens lärare, vilket för mig endast kan betyda att läraren styr med hjälp av fruktan. Vill du verkligen ha det så, Isa? Inte nog med att det strider mot alla styrdokument som finns i skolan, det leder inte till djupare kunskaper eller till användbara förmågor för eleverna. Att undervisa handlar om att skapa relationer mellan eleven och ämnet, vilket innebär ett relationsskapande mellan elev och lärande. En sådan relation skapas genom en personligt byggd ömsesidig respekt och inte genom auktoritära metoder.

Sedan undrar jag vad i nuvarande läroplan som bör ändras. Utifrån att den är målstyrd är den verkligen inte otydlig. Isa menar kanske att den inte bör vara målstyrd, utan regelstyrd, alltså med tydliga instruktioner om vad läraren ska göra? På så sätt kan tolkningar minskas, men bara då.

Sammantaget är Isas inlägg ett typiskt exempel på en politisk retorik utan verklighetsförankring. Verkligheten är så mycket mer komplicerad än vad retoriken tål, och då skapas dessa halmdockor som Isa också använder sig av. De upprepas som mantran av de olika politiska företrädarna och har liten relevans för den enskilde lärarens praktik. Detta gäller förstås oavsett vilken politisk tillhörighet man har.

Pål Christensson

Utvecklingspedagog Sundsvalls kommun

Läs också:

Polis, lärare, vård- och omsorgspersonal – vem vill utbilda sig till det?

Lärare: Man är aldrig bättre än sin senaste lektion

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel