Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Provet gynnar dem som redan pluggar

/

Jag vet. Det var ett dumt infall.
Men den där dagen i augusti verkade det tvärt om klokt. Nu ångrar jag mig bittert.

Annons

På lördag ska jag skriva högskoleprovet.

– Varför då, ska du skola om dig, frågar folk.

Nej, inte vad jag vet nu, men provresultatet är giltigt i fem år, så det kan vara bra att ha i en ganska skakig medievärld.

Plugga lite NOG-del, göra lite gamla prov och sedan är jag ju hemma. Förra gången, i början av 2000-talet, skrev jag 1,7 tredje gången jag gjorde provet. Alla rätt på orddelen och läsförståelsen, både den svenska och den engelska. Att ha jobbat några år med att tolka diverse statistiskt material i pressutskick gynnade definitivt tabell- och diagramdelen.

Så med nästan 20 års yrkeserfarenhet borde ju det här vara en baggis.

Vad jag hade missat var att provet gjordes om 2011.

Med tre veckor kvar till provdagen hittade jag de nya delproven XYZ och KVA. Där och då gick självförtroendet ner i skorna.

Delarna innehåller funktionsräkning, andragradsekvationer och algebra och att göra kvalitativa jämförelser av svarsalternativen. Saker som jag över huvud taget inte sysslat med sedan jag med en lättnadens suck slog igen matteboken på våren i trean på samhällsvetenskaplig linje. Glad över aldrig mer i hela mitt liv behöva fundera kring härledning av derivata.

Premiumläsning: Fredrik har fått 2.0 på högskoleprovet fem gånger – här är hans bästa tips

Så nu pluggar jag matte igen på kvällarna. Det där som jag aldrig mer skulle göra. Jag är humanist, inte naturvetare. Min bättre hälft är civilingenjör, så supporten har jag hemma. Vissa saker känner jag faktiskt igen och jag lyckas ju lösa uppgifterna till slut, men det tar ungefär fyra gånger så lång tid som jag kommer att ha på lördag. Rekommenderad tid för de tolv räkneuppgifterna i XYZ är tolv minuter. Tio minuter för de tio kvalitativa jämförelserna. Miniräknare är inte tillåtet.

Medan jag sliter med att komma ihåg formeln för att beräkna arean på en kon och att x upphöjt till noll är lika med ett så funderar en annan del av hjärnan över hur meningsfullt det är att göra provet för den som lämnat skolan. Enligt alla tips på nätet så är det bra att repetera första årets gymnasiematte.

På lördag kommer jag att sitta där, 20 år äldre än många av mina medskrivare, som har matte på schemat varje vecka.

Tidigare var högskoleprovet en möjlighet för den som inte hade bra betyg att ändå komma in på högskolan. Kanske för att låta livet ta ny riktning, något som åtminstone förre moderatledaren Reinfeldt påpekade skulle bli nödvändigt om vi ska orka arbeta allt längre.

Men som provet nu är utformat gynnas de som redan pluggar. Om du inte lägger timmar på att repetera något du gjorde för ett halvt liv sedan. Eller kanske aldrig tidigare har gjort.

Mer läsning

Annons