Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ge oss möjligheten

/

Annons

Mittnytt beskrev för någon tid sedan på ett bra sätt hur den statliga fastighetsskatten på vattenkraften helt och hållet gick berörda kommuner förbi. Mittnytt framförde den berättigade frågan till Finansminister Borg om inte den skatten borde tillkomma den kommun där kraftverken ligger. Hans reaktion blev spontant negativ med motiveringen: Då skulle ju de många rika företagen och människorna i Stockholm också begära att deras fastighetsskatt skulle erläggas kommunalt och det nuvarande utjämningssystemet komma i olag. Hur skulle det bli?

Den politiska långsiktiga och systematiska överflyttningen av ekonomiska resurser som i dag sker i landet via statskassan, till förmån främst för de tre utpekade tillväxtregionerna i Sverige, nämligen Stockholm, Göteborg och Malmö, sker på landsbygdens bekostnad och under närmast koloniala förhållanden.

För Sollefteå kommun specifikt så tilldelas den varje år cirka 250 miljoner kronor i form av kostnads- och inkomstutjämningsbidrag från staten. Samtidigt drar staten varje år in närmare 3000 miljoner kronor enbart på fastighetsskatt och energiskatt från vattenkraftverken i kommunen.

Fördelat på Sollefteås 20000 invånare blir det 150.000 skattekronor för varje individ, ung som gammal i kommunen.

Hur ser den siffran ut i Stockholms kommun fördelat på alla medborgare, men rensat från alla de individer med familjer som är statsanställda och bor i kommunen. De konsumerar ju statlig skatt via sin lön i stället för att producera skatt i denna jämförelse. Detta är en bra fråga för finansministern att reda ut.

Vidare ha kraftbolagen som äger kraftverken i Sollefteå kommun ett normalår en sammanlagd bruttoinkomst på runt 3500 miljoner kronor från dessa kraftverk. Av dessa (skatter och intäkter) sammanlagt 6500 miljoner kronor faller inte en enda krona i kommunen.

Låt i grunden rika kommuner få vara rika och därmed kunna erbjuda en mycket god samhällsservice med ett attraktivt skattetryck för innevånarna. Detta skapar kommunal ekonomisk rådighet, framtidstro och ger inflyttning och etablering av nya företag i en positiv uppåtgående spiral. Med kommunal beskattning av vattenkraftfastigheterna, kommunal energibeskattning av elproduktionen och en kommunal naturresursbeskattning av kraftbolagens anläggningar med två öre per producerad kilowattimme så skapas en sammanlagd inkomst för kommunen på drygt 3000 miljoner kronor, att jämföra med nuvarande statliga bidrag på cirka 250 miljoner kronor.

Låt vidare landsbygdskommunerna skapa ett gemensamt förbund, fristående från SKL, där beskattningen av naturresurserna, med tillhörande industrier och produktionsanläggningar, solidariskt utjämnas mellan mycket rika och mindre rika landsbygdskommuner, med landsbygdens bästa för ögonen. Samtidigt kan då de statliga inkomst- och kostnadsutjämningsbidragen för dessa kommuner avvecklas och skrönan om den tärande landsbygden begravas för gott.

Ge landsbygdskommunerna möjligheten att stå på egna friska ekonomiska ben och samtidigt kunna kasta av sig den förnedrande och kvävande våta bidragsfilt som legat över landsbygden de senaste 50 åren.

Arne Forsell

Medlem i Landsbygdspartiet oberoende

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons