Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Girigheten som höll på att försätta Sverige i konkurs – Jan Guillou fångar 1980-talet

"Den andra dödssynden" är titeln på den nionde delen i Jan Guillous romansvit om 1900-talet; den som bland annat handlar om familjen Lauritzen i flera generationer, och den politik i Sverige och världen som styr deras handlande. Och om mänsklighetens grymmaste och hittills blodigaste århundrade.

Kring 1980 var den svenska jämlikheten bäst i världen. Men lite senare släppte de svenska bankerna loss den största utlåningsysteri som Sverige någonsin varit med om. På bara ett halvår skulle utlåningen stiga med 50 procent. Sverige höll på att bygga upp ett ofantligt skuldberg

Orsaken var att den socialdemokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt och hans medhjälpare i november 1985 avskaffade de svenska bankernas begränsningar när det gäller utlåningar. Naturligtvis fördubblades då utlåningen på mindre än två år. Vissa fastighetsbolag vågade låna upp till hundra procent av sina fastighetsköp.

År 1989 avskaffades också valutaregleringen. Svenskar kunde nu föra över obegränsade (lånade) pengar till Bryssels och Londons fastighetsmarknader där svenskar, genom sina obegränsade och sagolika lånemöjligheter, snart gjorde sig kända som vår tids rovriddare. Samtidigt hetsade ekonomjournalisterna allt fler människor att ge sig in på aktiemarknaden där ingen kunde förlora, eftersom kurserna skulle fortsätta att stiga. De fanns inte en tanke på att ingen ekonomisk uppgång kan vara för evigt.

Det gick i ett allt snabbare tempo. Tre banker räddades av staten i början av 90-talet: Gotabanken, Nordbanken och Första Sparbanken. Gotabanken gick i konkurs och kalaset kostade skattebetalarna 65 miljarder (65.000 miljoner!) kronor. 60.000 skötsamma företagare fick sina krediter uppsagda, och staten och bankernas "skräpkreditföretag" med statliga Securum i spetsen lade beslag på deras pengar.

Av de 80 större fastighetsbolag som frodades 1990 var bara fyra kvar ett par år senare, skriver Jan Guillou. BNP sjönk och hela Sverige höll på att gå i konkurs. Fastighetspriserna nedvärderades med 50 -70 procent. Aktieindex stördök på motsvarande sätt. Företagarna och småspararna förlorade som vanligt mest. 1980-talets glada dagar var över och varken yuppies eller finansvalpar sågs längre till.

I boken växer en ny generation Lauritzen upp och vill vara med och dela på kakan. Efter att förr varit framgångsrika entreprenörer och fastighetsägare ger de sig nu på nytt in i den spekulativa fastighetsbranschen. I den ekonomiska kapplöpning som leder till väldiga vinster. Eller avgrunden.

För andra gången i historien hade familjen Lauritzen byggt upp en stor förmögenhet på fastigheter och förlorat allt. Men förra gången, på den första generationens tid, hade förlusten varit mer ursäktlig. Andra världskriget hade för familjen Lauritzens del slutat med att hela deras fastighetsbestånd i Dresden och Berlin först bombats till grus, sedan hamnat i Östtyskland och konfiskerats.

Advokaten Eric Letang och hans advokatbyrå, som tvingas gripa in för att rädda delar av familjens Lauritzens fastighetsbestånd, står nu också inför helt andra påfrestningar i form av den moralpanik som under 1980-talet leder till incestmål och terroristrättegångar där rader av oskyldiga döms utan några bevis, och det rättsliga sammanbrottet i vårt land som kulminerar i samband med mordet på Olof Palme.

Här sker förföljelser av kurder och palestinier både i Sverige och världen. Polisintendenten vid rikets säkerhetstjänst och chefen för hela terroristsektionen, gemenligen kallad Kurd-Affe, försöker göra kurderna skyldiga till mordet på Palme utan att behöva redovisa någon bevisning, vare sig till domstolen eller till försvaret. Oskyldiga stäms inför domstol i incestmål som inte heller går att bevisa. Oskyldiga palestinier anklagas för att förbereda terroristverksamhet i Sverige utan tillstymmelse till några bevis.

"Den andra dödssynden" syftar på girighet (avaritia), och en dödssynd är när människan med fullt vett och fri vilja överträder Guds bud. Efter att ha läst också de andra åtta av Jan Guillous tidigare spänningsromaner om Det stora århundradet tycker jag att hans etiska diskussioner och betraktelser i romanform är värda all beundran.

Mats Lönnerblad

LITTERATUR

Jan Guillou: Den andra dödssynden

Piratförlaget