Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Glesbygden blir allt mer avfolkad

Om 20 år kommer en större andel av Sverige än i dag att vara helt avfolkad, tror framtidsforskaren Erik Westholm.
Utvecklingen drivs på av internet, som gjort det möjligt att dra in serviceställen i glesbygd.

Annons

Den svenska glesbygden får allt färre invånare, visar Glesbygdsverkets årsrapport för 2007. Bara knappt två procent av befolkningen bor på de 43 procent av landets yta som definierats som glesbygd, vilket innebär att de har mer än 45 minuters resa till närmaste tätort med minst 3 000 invånare.

Samtidigt är medelåldern betydligt högre hos befolkningen i glesbygd än i tätorterna.

– Ungdomarna har flyttat från glesbygden i tiotals år. Andelen invånare i arbetsför ålder sjunker, och i vissa områden finns få kvinnor i fertil ålder. Det bidrar till att avfolkningen kommer att få ett mera synligt förlopp i framtiden, säger Erik Westholm, professor i kulturgeografi och forskningsledare på Institutet för framtidsstudier.

Tillgängligheten till olika sorters service blir också allt sämre i glesbygden. Antalet skolor, dagligvarubutiker, bensinmackar och serviceställen för bankärenden sjönk under 2007. När det gäller mackar och banktjänster är utvecklingen sannolikt ännu mer negativ under 2008, inte minst med tanke på att Svensk Kassaservice läggs ner.

Enligt Erik Westholm är de möjligheter som internet erbjuder totalt sett mer till nackdel än till fördel för glesbygden.

– De har medfört att till exempel banker, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan lagt ner kontor. Orter mister sina funktioner. Det blir bara boendet kvar, säger Westholm.

De områden som har användbara naturresurser, som råvaror eller för turism, kommer att klara sig bäst i framtiden, tror Westholm. På andra håll går avfolkningen inte att vända.

– Mönstret för bosättning är alltid i rörelse åt något håll, beroende på var man kan försörja sig. Nu vill unga människor bo i storstadsområden. Man kan inte ha som långsiktigt mål att motarbeta det, anser Erik Westholm.

– Däremot är det viktigt att samhället inte överger drabbade områden i glesbygden på kort sikt. Man kan se det som en överföring mellan generationer. Där de gamla bor, där behövs pengar till vård och omsorg.