Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Goda tider – strålande tider

Annons

Den ekonomiska tillväxten i Sverige är god. Regeringen väntar sig en tillväxt på 3,4 procent i år och 2,9 procent nästa år. Sysselsättningen har ökat med cirka 70 000 sen regeringen tillträdde och ungdomsarbetslösheten är den lägsta sen 2002. Långtidsarbetslösheten har halverats sen regeringen tillträdde och arbetslöshetstalen sjunker. I riksgäldens prognos minskar den från 7,4 procent i år till 6,5 procent nästa år.

Mitt i all den pessimism som föds i den stora flyktingströmmen och bostadsbristen, kan vi utropa "goda tider – strålande tider". Till detta kan läggas att statsfinanserna överraskande ser ut att gå ihop redan i år om man får tro Dagens Industri som också hänvisar till Riksgälden. Nästa år väntar de sig ett underskott, men ett snabbt sjunkande underskott jämfört med tidigare prognoser. Det sker trots ökade kostnader för migration och integration på 57 miljarder och ytterligare 16 miljarder för sjukpenningen och 4 miljarder för assistansersättningen. Kostnaderna för migrationen kan förstås med fog slås ut på flera år. Men löpande utgifter ska finansieras med skatter eller besparingar. Allt blir ju så mycket lättare när landet går bra. Så det här är mycket goda nyheter.’

Det är våran förtjänst säger de borgerliga. Det var vår budget för 2015 som vann i riksdagen. Fast då glömmer man att vårändringsbudgeten innehöll betydligt större förändringar än vanligt.

Men huvudinvändningen mot den borgerliga tesen, är att inget tyder på att de borgerligas klockartro att skattepolitik avgör hur många jobben blir, stämmer. De sänkte arbetsgivaravgifter, moms och inkomstskatter utan att det gav någon positiv effekt på jobben. Vi har heller inte sett någon negativ trend för ungdomsarbetslösheten när den extremt dyra sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga togs bort. Den så kallade dubbelstöten som fördes fram i valrörelsen av besöksbranschen var en myt med syftet att slåss för subventioner av den egna branschen.

Betydligt viktigare för jobben är näringspolitik och arbetsmarknadspolitik. Det är värdefullt att ha en regering som tar industrins villkor på allvar. Men arbetsmarknadspolitiken är väl så viktig. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) betonar att det hennes område minsann inte fick någon ettårig fördröjning på grund av nyfascistiska SD:s budgettrasslande. Arbetsmarknadspolitiken ändrades på den nya regeringens första dag.

De unga får aktivitet från dag ett. En tredjedel av Arbetsförmedlingens regler togs bort. För nyanlända, där 30 procent har utbildning över gymnasienivå, införs snabbspår i branscher där det råder brist på arbetskraft. Subventionerade anställningar som sänker arbetsgivarens kostnader, inte lönerna är en annan väg. Traineeplatser och praktik kan också få in fler på arbetsmarknaden. Och hon hoppas på nya enklare kringjobb till bristjobb som lärare, läkare, sköterskor, poliser och optiker.

De goda tiderna snarare än de politiska åtgärderna står för stordelen av de nya jobben. Men det är viktigt att ha en aktiv arbetsmarknadspolitik så att de som bor i Sverige kan ta de jobb som finns. Det finns anledning till optimism.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel