Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gymnasielärare: Skolpengen har fått oss att glömma vem skolan är till för

Kommentar till artikeln Sundsvallslärare skriver öppet brev till Stefan Löfven: "Jag kunde inte bara sitta och tiga", ST.nu 14/9.

Läraren Janne Nordin säger i ST att han inte bara kunde sitta och tiga kring regeringens vinstförslag, för hade vinstbegränsning genomförts skulle den idéburna gymnasiefriskolan Skvadern inte blivit verklighet. Nordin menar att debatten kring vinster i skolan förvrängts och lyfts fram av företrädare som inte förstår vad utbildning innebär och oroas över att endast stora aktörer med god ekonomi gynnas, på bekostnad av mindre idédrivna skolor.

Nordin, menar jag, för fram en nyanserad bild av det som råder i vårt skolpengfinansierande land. Huvudfrågan – för vem utbildningen är till för – har hamnat i medieskugga, vilket gör att själva utbildningsdelen äventyras och fått ge vika för skolpengen. Det innebär att ju fler elever som börjar en skola, oavsett om den är kommunal eller driven som friskola, desto mer skolpeng tillfaller skolhuvudmannen och det är detta – diskussionen om vinster eller inte i skolan – som ligger bakom Janne Nordins inlägg. Denna skolpeng har bidragit till att vi i dag glömmer bort vem utbildningen är till för.

Utbildning och kvalitet har fått ge vika, där elever i såväl kommunal som friskola värderas och behandlas mer som levande och vandrande penningpåsar.

Ansvaret hur vårt lands huvudmän i våra 290 kommuner och i dem ingående friskolor väljer att prioritera vad som ska ingå och fördelas inom respektive skola kan skilja sig åt, så länge skollagen följs.

Utbildning och kvalitet, menar jag, har fått ge vika, där elever i såväl kommunal som friskola värderas och behandlas mer som levande och vandrande penningpåsar, i stället för att betraktas som kunskapstörstande ungdomar redo och nyfikna på framtida utmaningar. I detta fall finns en lärprocess att ta i beaktande för att komma bort från skolor som drivs av vinstincitament hellre än skolor som drivs av utbildning och kvalitetsincitament.

Det finns många exempel på bra skolor, kommunala som fria, men häri ligger också svårigheten att säkerhetsställa om en skola drivs av kunskap och utbildningskvalitet eller något annat.

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Vad finns då att göra? På något sätt måste de kunskapsdrivna skolorna med hög kvalitet göra någonting bra, så varför inte lyfta fram goda exempel från både den fria som den kommunala? Det vinner alla på och bidrar till att vi lär av varandra och i någon mån avdramatiserar vilken skola eleven går på, för skolorna är till för eleverna, och elever går i skolan för att lära. På så vis tror jag att de penningdrivna skolorna konkurreras ut i förmån för kunskapsdrivna skolor, och här måste staten ge mer makt till Skolinspektionen, att som granskande myndighet kunna stänga eller vitesförelägga icke fungerande skolor.

Utöver detta måste det ske en förstärkt kunskapskontroll som kvalitetssäkrar att den undervisning som skolan bedriver är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet samt att de ekonomiska medel som skolan har går till lärande och det som gynnar eleverna. Dessutom gynnar det Sverige som kunskapsnation i en kunskaps- och konkurrensutsatt omvärld.

Bo Schefström

Legitimerad gymnasielärare i geografi, samhällskunskap och sociologi

Läs även:

Mimerskolan: Sämre kvalitet skulle innebära vår undergång

Valfriheten är här för att stanna – men elever och äldres välfärd ska alltid gå före vinstjakt

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel