Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Handelsavtalet som kommer att förändra Europa

Annons

Det är mycket tyst om TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership), som är det handelsavtal som USA och EU förhandlar om. Handelsavtal går i regel ut på att sänka eller avskaffa tullar men tullnivåerna mellan USA och EU är redan låga. Därför handlar det i stället om att avskaffa så kallade tekniska handelshinder. I den mån det går ut på att förenkla regler så att produkter inte behöver testas flera gånger är det bra. Tyvärr finns delar i avtalet som inte är trevliga.

■■ Här hittar du fler insändare och debattartiklar.

Kemikalielagstiftningen är ett exempel på olika regler som kan vara handelshinder. Shaun Donnelly, talesman för näringslivets exportråd i USA, säger att ett avtal bara får mening om det omfattar lagstiftningen, till exempel gör upp med Europas försiktighetsprincip. Denna princip förbjuder hellre än tillåter om man är osäker på miljörisker. Inom livsmedelsindustrin i USA används produktionsmetoder som inte är tillåtna i EU. Till exempel används hormoner och antibiotika för att djuren ska växa snabbare. Inom EU dör 25 000 personer per år på grund av antibiotikaresistenta bakterier. I Sverige gör våra djurskyddsregler att djuren sällan behöver behandlas med antibiotika. Kan TTIP innebära att kommuner och landsting måste göra sina livsmedelsupphandlingar internationellt i stället för att anlita lokala leverantörer?

Bland dem som bedriver lobbyverksamhet för TTIP finns organisationer som vill se eliminerade handelsrestriktioner på olja och gas. Såväl svenska som utländska företag har ökat investeringarna i malmletning. Om en myndighet anser sig behöva skärpa miljökraven på ett sådant företag och det påverkar vinsten kan man befara att det leder till sanktioner enligt avtalet.

Den mest kritiserade delen av TTIP är ISDS (Investor State Disbute Settlement ), ett investeringsskydd som ger företag rätt att stämma stater om de inför lagar som hotar företagens vinster. En byråkratisk kompromiss förhandlas i EU men rätten för företagen att stämma stater kvarstår. Näringsminister Mikael Damberg har skrivit under ett brev till handelskommissionären där undertecknarna vill att ISDS ska finnas med i avtalet. Liknande bilaterala avtal finns redan och har lett till ett ökat antal stämningar de senaste åren. Bland annat har Philip Morris stämt Australien för en lag om blanka cigarettpaket utan företagslogotyp men med varningstext. Vattenfall stämde Tyskland för att landets miljöregler begränsade företagets möjlighet att tjäna pengar på sina kolkraftverk. Tvisten löstes utanför domstol genom att Tyskland sänkte sina miljökrav på kolkraften. TTIP torde definitivt ha en hämmande effekt på nya lagar som rör hälsa och miljö då det vid en stämning kan handla om enorma summor. På förslag är också ett råd med uppgift att övervaka tillkomsten av nya regler och lagar. På så vis ska företagen ges insyn och inflytande innan politiska beslut tas.

Vi ser att TTIP riskerar att leda till en gigantisk maktöverföring från folkvalda till storföretag, där miljö och folkhälsa hör till förlorarna.

Naturskyddsföreningens länsförbund i Västernorrland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel