Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Härifrån skickas fortkörningsböterna

Landets fartkameror fångar 230 000 fartsyndare om året på bild.

ST har besökt Rikspolisstyrelsens lokaler i Kiruna där det spottas ut ett tusental bötesförlägganden dagligen.

– Kliver folk upp fem meter på en stege börjar knäna darra, men när det gäller farter framåt har vi ingen nedärvd rädsla, konstaterar Anders Drugge, chef över ATK-sektionen.

Annons

I Sverige finns det 1 077 fasta hastighetskameror längs vägarna. Varje enhet kostar drygt en halv miljon kronor och de är intelligentare än man tror.

– Så fort det har blixtrat hamnar det här. Det överförs elektroniskt. Men även om inte kameran aktiveras så är radaren hela tiden aktiv. Den räknar medelhastigheten och antalet passager och kameran aktiveras automatiskt där problemen är som störst. Allt för att vi ska göra så stor samhällsnytta som möjligt, förklarar Anders Drugge.

Hastighetskamerorna är en del i ett projekt där polisen och Trafikverket samarbetar.

Förutom hastigheterna kan personalen vid ATK-sektionen upptäcka om föraren saknar kärkort eller om en bil är oskattad eller har körförbud.

Alla har rätt att förneka eller överklaga fortkörningen. Då lämnas ärendet över till en åklagare i den stad där brottet har begåtts. Mellan åtta och tio procent av de registrerade hastighetsöverträdelserna skickas till åklagare.

De senaste fem åren har antalet döda och vårt skadade i trafiken sjunkit kraftigt. Hastighetskamerorna och mitträckena är en del av förklaringen.

– Men det långsiktiga syftet med ATG-systemet är att få till en beteendeförändring. Får vi det så har vi vunnit matchen. Folk kan inte säga att vi bara är ute efter deras pengar, för det stämmer inte, säger Anders Drugge.

Däremot finns den ekonomiska aspekten med, men på ett helt annat plan.

– Vi sparar 20 människoliv per år med hjälp av hastighetskamerorna. Ett förlorat människoliv beräknas kosta samhället 20 miljoner kronor, med tanke på vad som satsas på varje individ och vad personen kan generera. Svårt skadade ingår inte i den beräkningen men det handlar om liknande kostnader, säger Anders Drugge.

De svenska fartkamerorna är en miljardsatsning.

– Men återbetalningstiden för en mätstation är 20 dagar, säger Anders Drugge.

Inledningsvis utsattes kamerorna för en del skadegörelse.

– Då var målet att det skulle stå en ny där direkt. Vi ville trötta ut vandalerna.

Maskerade bilförare eller konstiga och orealistiska bortförklaringar är sällsynta.

– En del fäller ju ner solskyddet och det försvårar vår uppgift. Vi har ju ingen upplysningsplikt i Sverige, så om inte personen på bilden liknar bilägaren är det upp till ägaren om han eller hon vill berätta vem som har suttit vid ratten.

Frankrike har det största ATG-systemet i världen och där råder upplysningsplikt.

– Men när det gäller antalet trafikdödade i förhållande till folkmängd så är Sverige bäst i världen, säger Anders Drugge.