Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Havet blir inte mer tillgängligt

Replik på Havet blir mer tillgängligt, ST 22 november.

Johan Lindstammer, stadsbyggnadskontoret, har svarat BOH, som frågar varför man får bygga närmare vattnet i Sundsvalls hamn än man får på landsbygden.

Lindstammer menar att till exempel Norra kajen redan fråntagits sitt strandskydd i och med den hittillsvarande bebyggelsen och att tillgängligheten för allmänheten inte försämras genom att marken upplåts för nya byggnader.

Den här uppfattningen delas numera av kommunaltjänstemän, involverade näringslivsföreträdare och politiker av olika färg. Så till exempel flaggar varken Miljöpartiet eller miljönämnden för någon annan mening. Det förefaller vara med stor lättnad man konstaterar att det inte finns något strandskydd att behöva kringgå.

Som Lindstammer skriver är syftet med strandskyddet att "värna området närmast vattnet för friluftsliv och växt- och djurliv", alltså något man bör vara rädd om och som är tänkt att gälla alla. När man nu ska riva gammal industribebyggelse har man ett val. Antingen gör man som ovan nämnda Norra kajen-trojka, utnyttjar frånvaron av strandskydd, privatiserar större delen av stranden till förmån för ett fåtal, utplånar den gång- och cykelväg som löper alldeles vid vattenkanten och blockerar stranden med hus som ska stå ute i vattnet.

Eller så gör man som samma Norra kajen-trojka gav uttryck för i Sundsvalls stadsvision för några år sedan, men numera inte låtsas om, och som jag tror att Sundsvallsborna fortfarande står bakom, man återupprättar tanken med strandskyddet och lämnar stranden fri från bebyggelse till glädje för alla.

Valet är gjort. Som så ofta förr är allmänheten förlorare. Enligt uppgift är pålning för husen ute i vattnet påbörjad. Men Lindstammer säger sig ändå värna människors möjligheter och rätt att komma ned till vattnet och därför bygger man strandpromenaden. Den börjar ta form nu och visar en fem meter bred stensatt betongkaj ett par meter ovanför vattenytan. Promenaden blir bredare när man närmar sig den stora byggkonstruktion som skjuter ut från kajen, kanske 350 meter från gamla E4-bron. Där tar strandpromenaden slut, 700 meter fram och tillbaka, tio minuters promenad, om man går sakta. Några träd är planterade bortemot bryggan. Tio meter från vattnet står närmaste husgavel. Om någon grönska utöver träden är planerad går inte att avgöra.

Den hittillsvarande strandpromenaden är cirka 1 600 meter lång. I Lindstammers värld får allmänheten med 350 meter strandpromenad ett par meter ovanför vattenytan "i princip" mer tillgång till havet än man haft tidigare. Matematik i den högre skolan och Lindstammer sällar sig därmed glansfullt till andra matematiker med berömda principer, Arkimedes till exempel. Väl värt en stjärna i löneförhöjningsjournalen.

Jag gissar att Birstafolket, trots Lindstammers princip, inte kommer att få nattsömnen förstörd av oro över konkurrensen om lördags- och söndagsbesökarna i framtiden.

Läs en replik på insändaren här: Vi följer stadsvisionen och låter vattnet möta staden

Ingmar Wahlström

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel