Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hemlösa Leena hann inte flytta in i nya lägenheten: "Även på sjukhuset pratade hon om framtiden"

En Sundsvallsprofil har försvunnit ur stadsbilden.
Leena Backlund sågs ofta kryssa fram i sin permobil i centrala stan. Hon syntes bland vännerna på Esplanaden, när hon styrde iväg mot banken för att hämta ut pensionen och när hon rullade in i bussen mot Nacksta och rummet på kvinnoboendet Linan.
– Jag saknar henne mycket. Hon var min bästa vän, säger Jenni Lundin.

Annons

För ett och ett halvt år sedan träffade ST Leena Backlund som hade vräkts från sin bostad i centrala Kvissleby. Efter att ha levt ett liv i egen lägenhet, med vänner som kom och gick, kände hon sig isolerad i rummet som hade upplåtits åt henne.

Hon berättade att allt hade gjorts upp över hennes huvud och att det var tänkt som en temporär lösning, men tiden gick och hon kunde inte ta emot besök.

– Jag var chockad i ett och ett halvt år. Jag förstår inte hur man kan göra så här med en människa, sade hon under mötet med ST.

Läs även: Leena flyttades mot sin vilja.

Strax innan jul följde vännen Brian James Casey med Leena till ett möte med socialtjänstens personal. Efter det mötet fick hon löfte om en lägenhet på Alnö, men hon hann aldrig flytta. Efter årsskiftet var hon sjuk i perioder och den 12 mars somnade hon in på Sundsvalls sjukhus.

– Vi visste inget. Vi ringde och sökte henne men hon svarade inte, berättar han.

Leena Backlund hade levt ett hårt liv. Förlamningen från bröstet och neråt hade orsakats av en infektion som spred sig från ena knät till ryggmärgen. Det hände i början av 2000-talet. Hon tog gärna ett par öl ibland och det hände att hon rökte hasch, eftersom det fick hennes märkta, skoliosdrabbade kropp att slappna av.

– Men jag är ingen missbrukare, det har jag aldrig varit, sade hon.

Det var bland samhällets socialt utsatta hon hade sitt umgänge och i dag saknas hon av många.

För Jenni Lundin var Leena Backlund som en syster.

– Hon ville att unga kvinnor skulle ha det bra och att de inte skulle bli utnyttjade, som man ofta blir i missbrukarkretsar, säger hon.

Brian James Casey tycker att historien om Leena Backlund är viktig och själv lärde han sig mycket av henne.

– Hon var varm, rolig och intelligent och hon ogillade orättvisor. Hon var som en fånge i sitt rum på Linan och det är skamligt att en människa kan behandlas så 2016 i ett rikt land som Sverige. Leena begick säkert en del misstag i livet men straffet blev för hårt.

Enligt Jenni Lundin klagade hon sällan.

– Men hon var arg för att hon satt där hon satt och hon kände sig kränkt som människa.

Jenni berättar om hur glad Leena Backlund var över lägenheten hon skulle få.

– Vi åkte till Birsta och tittade på möbler och planerade inför flytten, säger hon.

Viljan och envisheten fanns där ända till slutet.

– Även på sjukhuset pratade hon om framtiden, säger Brian James Casey .

Leena Backlund blev 64 år.