Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Högklassig kinesisk musik gav mersmak

Kyrkans Hus:
Vokalkvartetten Fleder
Jessica Bäcklund, sopran
Ulrika Skarby, alt
Love Enström, tenor
Rickard Collin, bas

Annons

Den näst sista sommarkonserten i Kyrkans Hus för detta år blev en riktig fullträff. En otroligt välsjungande och samsjungande kvartett lät oss höra nyskriven kinesisk musik av verkligt hög klass, interfolierad av något äldre fransk musik, men fortfarande på denna sida av förra sekelskiftet,

Den svenske komponisten Mattias Sköld har skrivit musik i kinesisk stil, inspirerad av gamla kinesiska dikter och sägner. Här använder han täta klanger i en fritonal stil som ibland blommar ut i solistiska slingor som sätter stämmorna på en del svåra prov. Kvartetten behärskade detta på ett strålande sätt. Bassångaren Collin besvärades något av en förkylning, men det märktes bara marginellt i något enstaka stycke.

Konsertens sista verk, We know not where the dragons fly, också av Sköld blev utan tvekan kvällens höjdpunkt. I början starkt påminnande om de amerikanska minimalisterna men som sedan växte ut. Texten, hämtad ur en kinesisk dikt, fungerade mera som artikulation i de olika stämmorna. Mycket effektfullt. Slutdelen där kvartetten långsamt vandrade ut i ett sorts ostinato gav merkänsla, vilket också beviljades genom att sångarna stod utanför och sjöng när publiken vandrade ut.

Jianquiang Xu är en tonsättare verksam i Shanghai. Han verkar mycket influerad av jazz. Det märktes tydligt i de humoristiska styckena Student Diares som illustreras av satsbeteckningar som Quiet classroom, Online game, Sleepy, drowsy insect, Tomorrow’s dream och Graduate ceremony . Mycket underhållande. Hans stycke A place far, far away illustrerade verkligen vad vi brukar kalla programmusik. Mycket vackert med fantastisk snygg frasering.

Den franska musiken representerades av Françis Poulenc och Claude Debussy. Den senare blev ju starkt influerad av österländsk musik vid världsutställningen i Paris 1889 vilket kom att prägla hans musik i framtiden. Så också med hans två körstycken Dieu! qúil la fait bon regarder! och Yver, vous néstes qúun villain. Vackert och även i detta fall snyggt sjungen musik. Poulenc är kanske mera västerländsk men hans två körstycken La blanche neige och A peine défigurée kändes nästan orientaliska. Sångarna visade också här sin behärskade teknik i Margoton va t’a liau och framförallt i Pilons l’orge.

En mycket fin kväll som gjorde mig glad.

Annons