Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hon trivs bra med sin nya roll i Timrå

Efter en längre tids letande blev det Nina Sandberg Olofsson som tillträdde som ny kyrkoherde i Timrå i höstas. Efter tio år som präst i Lappland har hon återvänt till det län där hon är barnfödd.

Annons

Nina Sandberg Olofsson föddes i Svärdsjö i Dalarna men hon var bara sex månader gammal när familjen flyttade till Härnösand. Hennes pappa körde långtradare och hennes mamma arbetade som undersköterska. Hon var mitt i en syskonskara med två äldre bröder och två yngre systrar. Det var ett barnrikt område där vid Murbergsvägen är familjen bodde.

– Jag tycker att jag hade en rolig barndom, det var mycket idrott med lek och lust och en kollektiv glädje bland oss barn som växte upp där vid Murberget, minns Nina.

Föräldrarna var med och drev Murbergets idrottsförening. Nina sysslade provade på volleyboll, handboll och tävlade i gymnastik med viss framgång. I fotboll var Nina bland annat vänsterytter i Stigsjö Girls. Tidigt var hon även intresserad av musik och sång. Föräldrarna var inte kyrkliga på något sätt, men hon fick följa med sina bröder till söndagsskolan, och det gav ett visst intryck.

Direkt efter nionde klass fick hon jobb på tobaksfabriken i Härnösand. Medan hon packade cigarrer drömde hon om framtiden.

– Jag ville bli skådespelare eller sångerska. Jag tänkte även på prästyrket. Jag kände att jag hade saker att berätta och jag ville möta en publik, beskriver hon.

Nina flyttade till Stockholm och kom in på en privat teaterskola. Efter en grundläggande utbildning provade hon på dans och teater och så småningom reste hon med Cirkus Scott där hon jobbade med biljettförsäljning och annat. Nina sökte sig vidare, läste ekonomi vid Leksands folkhögskola, bodde på olika håll i Sverige och arbetade inom restaurang och industri.

Hon utvecklade även sin egen sång och gitarrspel och började skriva egen musik i folkviseton.

Nina funderade allt mer på sin gudstro. I början av 90-talet gick hon bibelskola i Luleå där hon bodde och pluggade då. Hon blev först aktiv i Pingstkyrkan men kände att hon hörde hemma i Svenska kyrkan och 1998 började hon läsa religionsvetenskap. Mer och mer kände hon att det var präst hon ville bli.

– Jag tvekade och vacklade länge och ställde frågan: "vad ska du med mig till Gud"?

– Jag kände allt mer att gudstron är livsfundamentet och en medmänsklighet. Tillsammans med Gud kan vi göra skillnad.

Hon prästvigdes så sent som 2005 i Luleå stift. Hon kom att stortrivas i Lappland där hon sedan verkade som präst i 10 år.

– Jag arbetade i olika församlingar från Nikkaluokta i norr till Dorotea i södra Lappland där jag var kyrkoherde innan jag hamnade i Timrå.

Nina träffade sin blivande make Johan i Vilhelmina där han var kyrkvärd. De gifte sig där 2010. Nu har bägge fått arbete i Medelpad. De har kvar gården i Vilhelmina och bor i lägenhet i Härnösand.

Nina tillträdde som kyrkoherde i Timrå församling i höstas. Rätt omgående kände hon sig som hemma. Spontant lyfter hon fram det diakonala arbetet gentemot de flyktingar som kommit samt all barn- och ungdomsverksamhet.

– Jag är en jordnära person och jag tycker om att möta människor där de är. Den utåtriktade verksamheten som är inarbetad i Timrå känns väldigt bra för mig.