Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hoten mot rättsstaten Sverige – en gåta att vi inte följer EU:s direktiv

Min personliga uppfattning är att svenska domare måste börja lära sig, inte bara enskilda bestämmelser, utan också tolkningsprincipen och systematiken för att förstå och följa både Europakonventionens bestämmelser och EU:s direktiv.

Miniminivån är i så motto att man inte får understiga de krav som enligt Europakonventionen gäller för "en rättvis rättegång". Har man rätt till prövning i två rättsinstanser får inte detta tillämpas godtyckligt som sker i dag efter införandet av EMR-reformen (En modernare rättegång) eftersom Sverige redan har tre rättsinstanser.

Det borde också finnas en högsta rättsinstans som skall övervaka att rättstillämpningen följs på ett korrekt sätt i våra domstolar.

Varför Sverige fortfarande inte tillämpar bestämmelserna i Europakonventionen, trots ratificeringen 1952 av Den Europeiska Konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna – som sedan 1995 ingår i den svenska grundlagen – är en gåta för mig.

Därför borde det finnas en högsta rättsinstans som kännetecknar en författningsdomstol som tillämpar en abstrakt normprövning vilket innebär att man även kan klaga på en lag. Men för att kunna få denna prövning måste man själv vara ett offer. Därför borde det också finnas en högsta rättsinstans som skall övervaka att rättstillämpningen följs på ett korrekt sätt i våra domstolar.

För att få veta varför svenska domstolar vare sig följer Europakonventionen eller EU:s direktiv i många fall jag tagit del av, tog jag i början av året kontakt med advokaten Jan Södergren som hösten 2017 anordnade ett seminarium kring: "Europakonventionen och dess subsidiaritet – Båda sidor av myntet". Temat var bland annat varför man fortfarande inte tillämpade Europakonventionen som man borde i Sverige.

För Plus-kunder: EU-miljoner ska hjälpa romer i Sundsvall till jobb: "Kvinnorna har mest problem"

Bland annat behandlades detta ämne som även Centrum för rättvisa uppmärksammat när det gäller de anmärkningsvärda utvisningsbesluten av så kallade etablerade migranter som velat förlänga sina arbetstillstånd i vårt land. Sverige hade i slutet på 2017 inte mindre än 39 mål som skall avgöras av Europadomstolen, de flesta gäller asylärenden.

Jan Södergren är inte kategorisk. Han medger att man får göra inskränkningar i rättigheterna; men i så fall måste de vara både lagliga, förutsägbara, ha ett legitimt syfte och framför allt vara proportionerliga. Fallerar det på något av dessa punkter begår domstolen en överträdelse mot alla materiella artiklar i Europakonventionen och i unionens lagar.

Vad jag själv reagerar mot är domstolarnas fortsatta illvilja mot att följa Europakonventionens bestämmelser.

EMR-reformen ger klagande rätt till prövning i två rättsinstanser, men inte i tvistemål, bara om det inte gäller mened, eller bland annat bevisbara brott som urkundsförfalskning, avtalsbrott eller jäv där tingsrätten inte följt gällande lagstiftning.

Debatt: Vi riskerar att hamna i hajarnas gap – vid en bankkris är det äta eller ätas som gäller

Vad jag själv reagerar mot är domstolarnas fortsatta illvilja mot att följa Europakonventionens bestämmelser som framgår av Lagrådets svar på regeringens lagrådsremiss "Skadestånd och Europakonventionen": Lagrådet är emot kodifiering och hittills gällande praxis avseende skadestånd på konventionsrättslig grund och anser att rättsbildningen på området bör anförtros domstolarna. Som skäl anför Lagrådet:

"Europakonventionen uttolkas i första hand av Europadomstolen. Emellertid är det i det närmaste en omöjlig uppgift att åstadkomma en lagreglering som överensstämmer med Europadomstolens praxis. Den domstolen synes inte ha ambitionen att utarbeta en praxis som står sig över tiden."

Lagrådet har helt fel eftersom Europadomstolens praxis redan har visat sig fungera och tillämpas i de flesta länder som ingår i EU.

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Regeringens ovilja att inrätta en författningsdomstol i Sverige innebär i klartext att regeringen själva anser sig få besluta om en lag kan anses tillämplig i Sverige som diskriminerar den som drabbas. En författningsdomstol i Sverige hade kunna hjälpa till med att undanröja dessa problem som uppstår när redan stiftade lagar eller felaktiga domslut som drabbar oskyldiga måste betraktas som lagvidriga.

Mats Lönnerblad

Författare och skribent i finansrätt

Fler debattartiklar:

MUF: Det borde vara en självklarhet för Sverige att gå med i Nato

S: Nu är det slut på straffbeskattningen för våra äldre

Låt inte problemen på en arbetsplats statuera exempel – strejkrätten får inte inskränkas

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel