Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hur kan Sundsvall bli Norrlands Girlville?

Bygg staden med utgångspunkten människan. Lägg grunden för Sundsvalls utveckling med att skapa ett öppet och tolerant klimat. Fokusera på att locka hit den kreativa klassen och att bli Norrlands Girlville. Epitet och byggnader kommer inte först - de är resultatet av oss som bor här.

Sundsvall är en stad stark på resurser. Det vi producerar här levereras till resten av världen och i de områden vi är experter är vi konkurrenskraftiga. Industrin står fortsatt stark och IT-sektorn växer i en rasande fart. Nya bostäder byggs och på det stora hela öppnas det för fler möjligheter att bosätta sig här.

■■ Här hittar du fler insändare och debattartiklar.

Samtidigt går urbaniseringen snabbare än någonsin. Framför allt unga kvinnor väljer att flytta härifrån till förmån för större städer. Vi riskerar att urholkas på unga talanger och få en obalans i könsfördelningen i Sundsvall och övriga länet.

Det sägs att det är jobb eller kärlek som får en människa att vilja flytta till en ny stad. Till det behövs bostäder och en bra skola för nuvarande eller planerade barn. Det är ramarna för att över huvud taget finnas med på kartan. Men att tro att vi kommer växa enbart av jobb och bostäder vore naivt. Istället för att fokusera i första hand på byggen så bör människorna som skapar dem vara i centrum.

Den amerikanske ekonomen Richard Florida introducerade i början av 2000-talet teorin om den kreativa klassen. Den består av yrkesgrupper som genererar kreativitet och ny teknik. Han kom samtidigt fram till att den gruppen människor värdesätter ett klimat med öppenhet och tolerans.

En skola utan starkt fokus på jämlikhet och idrottsföreningar utan ett aktivt arbete med tolerans kommer således göra att många kreatörer som vuxit upp här flyttar så snart chansen ges. När vi bor i ett län där bara 6 vd-poster hos de 100 största bolagen innehas av kvinnor och där sjukskrivningar inom kvinnodominerade yrken skjuter i höjden kommer heller inte inflyttningsgraden av den kreativa klassen att vara hög.

En av våra allra viktigaste framtidsutmaningar, som bär på ett betydligt större problem än hur många filer E4:an genom stan ska ha, är att så många unga kvinnor väljer att lämna Sundsvall. Det är en demografisk utveckling som sker i hela världen och vi ser den extra tydligt i Norrland. I Pajala är det så påtagligt att det redan under 80-talet skickades upp bussar med kvinnor dit. Ett tilltag som fick stor nationell uppmärksamhet. Utvecklingen går idag, trots bussprojektet, åt precis motsatt håll.

Professor Hans Rosling skrev i en uppmärksammad tweet: "Med nuvarande ström, där 90 procent av de ensamkommande är pojkar, kommer könsbalansen om fyra månader att bland tonåringar bli som i Kina: 120 pojkar på 100 flickor."

Pajala är geografiskt långt ifrån oss och Kina ännu längre bort, men i den urbaniseringstakt som råder kan vi inte blunda för att det snart kan vara vi som hamnar i den sitsen. Och då ligger vi illa till.

Per Schlingmann och Kjell A. Nordström myntade i sin bok Urban Express uttrycket Girlvilles. Det handlar om amerikanska och brittiska storstäder, där unga kvinnor tjänar mer än unga män. Kvinnorna lever längre och är mer utbildade än männen i storstäderna. Författarna kallar det för en urban revolution och hävdar därtill att följa med i den utvecklingen är en avgörande politisk fråga.

I helgen invigdes nya Teaterkvarteren. Den ultimata samlingsplatsen för kreativitet och en viktig nyckel för att vara en attraktiv stad att bosätta sig i. En pusselbit på vägen, tillsammans med en avgiftsfri kulturskola och en uppväxtmiljö där unga talanger får utveckla sina förmågor. Men vi behöver göra mycket mer. Den politiska debatten måste ta fäste på rätt saker.

Vad vill vi vara och var är vi på väg?

En stads identitet bygger på uppfattningen om staden hos dem som bor i den. Det är grunden för hur omvärlden ser på oss och hur vi benämns, såväl medialt som i vardagligt tal. Ofta kommer epitetet Norrlands huvudstad upp till diskussion i det sammanhanget. Kritiska röster höjs mot att vi ska kalla oss huvudstad på grund av att det klingar fel samtidigt som den motsatta sidan försvarar titeln ihärdigt. Men egentligen är den debatten ganska ointressant. Det är istället innehållet som bör lyftas. Vilka delar är viktiga för Sundsvalls utveckling och vad behöver vi för att nå dit?

När vi har utgångspunkten människan och dess förmåga att skapa nya idéer och innovationer kommer stadsbygget och nya företag att följa med på den resan.

Därför bör frågorna överst på dagordningen vara:

• Hur skapar vi en öppen och tolerant miljö som attraherar den kreativa klassen?

• Hur kan Sundsvall bli Norrlands Girlville?

Elin Nilsson (M)

Gruppledare i barn- och utbildningsnämnden

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel