Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Infrastruktursatsningar kan skapa jobb i Västernorrland

Annons

Sverige har under lång tid underinvesterat i infrastrukturen för transporter och på så vis byggt upp en stor infrastrukturskuld. Betalar vi av på skulden skulle resultatet bli betydande ökningar av både tillväxt och sysselsättning i hela landet. För Västernorrlands län handlar det om investeringar på 4,1 miljarder kronor och drygt 4 600 nya jobb på 15 år.

Infrastrukturen är samhällets ryggrad: vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och godsterminaler är en grundförutsättning för en konkurrenskraftig ekonomi. När fel uppstår märker vi omedelbart konsekvenserna. De samhällsekonomiska kostnaderna för bristande infrastruktur är enorma.

Sverige är starkt beroende av en väl fungerande infrastruktur. Men investeringar i infrastruktur är kostsamma och genererar sällan något omedelbart ökat politiskt stöd. Det är en viktig förklaring till att nivån på infrastrukturinvesteringar har minskat väsentligt sedan 1950 – både som andel av BNP och i förhållande till faktiska transporter.

Inte förrän i början av 2000-talet har investeringarna återkommit till nivåer i paritet med tillväxten. Gamla försyndelser gör sig dock ständigt påminda. Eftersom infrastrukturskulden byggts på under så lång tid räcker inte den förra regeringens satsning på drygt 500 miljarder fram till 2025. Vad som väntar med den nya regeringen återstår ännu att se.

Transportföretagen har genom WSP Analys & Strategi tagit fram en rapport som visar på storleken på den ackumulerade infrastrukturskulden och vilka effekterna skulle bli om den betalades av. Rapporten visar att sambandet mellan investeringar i infrastruktur och ekonomisk tillväxt är robust – en ökning av infrastrukturkapitalet med 10 procent ökar näringslivets produktion med 1,2 procent.

WSP:s beräkningar visar vidare att det behövs investeringar omfattande 184 miljarder kronor utöver de som redan beslutats för att sluta gapet mellan investeringar i infrastruktur och tillväxt i BNP till år 2025. En sådan satsning skulle innebära betydande effekter på såväl produktion som sysselsättning. Det vill säga näringslivets produktivitet skulle stärkas tack vare förbättrad infrastruktur.

I Västernorrlands län skulle ökade investeringar i infrastruktur på 4,1 miljarder kronor behövas för att betala av skulden. En sådan satsning skulle enligt WSP leda till en årlig ökning av såväl antalet sysselsatta som ökad produktion. Flest jobb cirka 430, skulle skapas 2026 och 2030 kulminerar det med en BRP-ökning (bruttoregionalprodukt) som landar på drygt en miljard (motsvarar 1 procent).

Genomslaget på den samlade produktionen i landet på riksnivå under perioden har beräknats till drygt 62 miljarder kronor. Den efterfrågedrivna sysselsättningseffekten skulle öka successivt för att år 2030 toppa på knappt 20 000. Det motsvarar drygt en procent fler sysselsatta.

Drygt 100 nyinvesteringsprojekt på läns- eller regional nivå som motsvarar en investeringsvolym på cirka 300–400 miljarder kronor står i dag utan finansiering. Lämpliga projekt finns alltså att satsa på, om den politiska viljan finns.

Maria Nygren

Vice vd och näringspolitisk chef Transportföretagen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel