Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Köttkonsumtionen är boven i svältdramat

/

Annons

I går, den 16:e oktober uppmärksammade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation den årliga Världshungerdagen. Situationen är mycket allvarlig: för perioden 2010-2012 beräknas 870 miljoner människor lida av undernäring. Samtidigt väntas de globala matpriserna stiga kraftigt bland annat till följd av årets omfattande torka i USA. Jordbruksproduktionen och konsumtionen präglas av ett omfattande resursslöseri vilket förvärrar situationen. Sveriges regering måste nu ta nationellt ansvar och uppvisa ett globalt ledarskap.

 Spannmålspriserna är nu så höga att många familjer i fattiga länder tvingas planera in matfria dagar, enligt den världsledande experten Lester Brown, ordförande för Washington-baserade Earth Policy Institute. För svenskar som endast spenderar 12 procent av sin inkomst på mat är ökningen av livsmedelspriserna inte en stor sak. Men för de fattiga som spenderar 50-70 procent av sin inkomst på mat är det en katastrof.

 Enligt FNs nya miljörapport Global Environment Outlook 2012 används tre fjärdedelar av mänsklighetens markanvändning till kött- och mjölkproduktion. FNs generalsekreterare BAN Ki-moon skriver i förordet att rapporten är den mest omfattande, opartiska och djupgående utvärderingen av sitt slag. Den förordar ett effektivare jordbruk och ändrade konsumtionsmönster. Köttkonsumtionen i världens rika länder pekas ut. Mängden spannmål som boskapen i USA äter är sju gånger större än den mängd som äts direkt av befolkningen.

 Priserna stiger nu allt högre vilket kan utlösa hungerkravaller och internationell oro vilket skedde under förra livsmedelskrisen 2008. Djurhållningen upptar nästan en tredjedel av jordens isfria jordyta enligt FN. Köttkonsumtionen beräknas stiga med nära 73 procent till 2050 samtidigt som konsumtionen av mjölkprodukter förväntas växa med 58 procent. Detta ökar efterfrågan på jordbruksmark och driver därmed långsiktigt upp de globala matpriserna vilket ökar svälten. De ökade livsmedelskostnaderna innebär att fattigas pengar för utbildning, teknik och hälsovård minskar. Vilket i sin tur leder till sänkt produktivitet.

Global Environment Outlook 2012 menar att för att minska andelen kroniskt undernärda i utvecklingsländerna till 4 procent år 2050, måste världens livsmedelsproduktion öka med 70 procent, räknat från 2005. Många människor är undernärda trots att livsmedelskonsumtionen per person ökar i all världens regioner. Den är ojämnt fördelad eftersom mer och mer spannmål används för att producera kött för dem som har råd. Konsumtionen av kött- och mjölkprodukter i de rika länderna förbrukar en alldeles för stor andel av klotets totala jordbruksmark.

 Sedan 1990 har genomsnittsvenskens konsumtion av kött och köttprodukter ökat med 44 procent. För någon vecka sedan motionerade 6 riksdagsledamöter om minskad köttkonsumtion med minst 25 procent till år 2020. I ljuset av den skenande köttkonsumtionen och den hotande livsmedelskrisen är det inte bara rimligt utan synnerligen skäligt att riksdagen bejakar motionen och överlämnar genomförandet till regeringen.

Jonas Paulsson

Initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons