Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stenstadens rika historia är vår framtid

Sundsvalls stenstad har framtiden för sig som en av de historiskt mest värdefulla stadsmiljöerna i Norden. Intresset växer för Stenstadens unika arkitektur- och kulturhistoria. Att rusta upp och bevara detta kulturarv hämmar inte utvecklingen, utan bidrar tvärtom till att investera i framtida handel och välstånd, skriver Nils Johan Tjärnlund, vetenskapsjournalist, författare och Sundsvallsbo.

Annons

Det stora intresset för Sundsvall märks på flera sätt. Till exempel har min arkitekturguide till Stenstaden, Staden som reste sig ur askan, utan någon särskild marknadsföring på bara ett år sålt i nästan 4000 exemplar både här och utomlands. En engelsman i London har på eget initiativ börjat utarbeta en översättning av boken till engelska.

Stenstaden är enastående. Men vissa dagar ter sig stadskärnan som en spökstad med folktomma gator och svarta skyltfönster. Det väcker berättigad oro och pessimism. Med gemensamma krafter från det civila och offentliga samhället kan den negativa trenden vändas. Vägledande är att dra nytta av den förtätade och högklassiga bebyggelse som redan finns i stället för att uppföra skrytbyggen utanför Stenstaden.

Utrymmet räcker endast för att mycket kortfattat räkna upp några av de punkter som jag tror är viktigast för Stenstadens utveckling.

·Gratis parkering. Den blågröna koalitionen har redan tagit initiativ till utökad gratis parkering. Men det krävs en större reform, som ständig gratis parkering i P-husen samt på Fisktorget.

·Fler bostäder i centrum. Projekten Norra kajen/Heffners och Södra kajen är under planering och behöver förverkligas, helst i gatumönster som anknyter till Stenstadens kvartersstad. Stimulans att omvandla kontor till bostäder, både i Stenstaden och på Norrmalm. Fler närboende främjar handel och nöjen i Stenstaden.

·Fortsatt bevarande och upprustning av bebyggelsen. Omsorg även om små detaljer som skyltning. Nolltolerans mot klotter. Återställande av vissa fasader, som Kihlmanska huset (inrymmer bland annat Bokia) i hörnet Esplanaden-Storgatan.

·Sveriges främsta teaterkvarter. Ett modernt scenhus av hög arkitektonisk klass byggs i hörnet Nybrogatan-Köpmangatan. Terrasservering på taket med utsikt över staden. Foajé och restaurang i Godtemplarhuset (nuv. Konsertteatern) mot Köpmangatan. Teaterns kansli och verkstäder inryms i f. d. Philipsonhuset mot Norra Järnvägsgatan. Intilliggande Lillgården räddas från rivning och inrymmer teater- och litteraturmuseum, barnteater och kafé. Trädgården återskapas med uteservering och lekplats sommartid. Den anrika teatern från 1894 restaureras och används för föreställningar och mindre konferenser. Närheten till det nya resecentret blir en stor fördel.

·Nytt Konstmuseum. Vid Navet räddas de två återstående magasinsbyggnaderna från rivning och sammanbyggs via glas med en nytolkning av ett magasin mot Sjögatan för att visa Sundsvalls museums fantastiska konst- och fotosamlingar och ambulerande utställningar. Skulpturpark anläggs på tidigare busshållplatserna mot Selångerån. Satsningen frigör utrymme i Kulturmagasinet för utställningar om andra ämnen.

·Stadshuset. Där projekteras redan för ett besökscentrum, förhoppningsvis med minimala ingrepp i miljön. Stadshussalongen bör som tidigare användas för konserter, föredrag, konferenser, auktioner. Utställningar om Sundsvalls näringsliv, om inspirerande entreprenörer i historisk tid och om framtida forskning och företagande. Dessutom om intressanta Sundsvallspersonligheter inom kultur och idrott.

·Stora torget. Jag välkomnar de förslag som nyligen har lämnats om kaféer och ökad torghandel, så länge det inte blir ett sammelsurium av kiosker och baracker. Paviljongerna på östra sidan bör rivas och kan ersättas med en 2-våningsbyggnad av högsta arkitektoniska klass som kan inrymma kafé/restaurang och saluhall med försäljning av blommor, ost, charkuterier, fisk och lokala delikatesser. Ursprungligen fanns en idé om att förlägga saluhallen just hit. Sommartid utökas verksamheten självklart med utomhusservering. En ny utomhusscen i anslutande arkitektonisk stil kan uppföras intill.

·Kungastatyn på torget ska självklart inte flyttas. Den restes efter en donation för precis 100 år sedan 1911, är ritad av en Tunadalsfödd skulptör och minner inte bara om Gustav II Adolf utan är lika mycket en symbol för Sundsvalls grundläggande som stad 1621 och stadens långa historia. Om tio år firar Sundsvall 400-årsjubileum – vilka är de Sundsvallsbor som med detta förslag vill förneka sin historia? Den relativt nya och anskrämliga stenbalustraden bör däremot avlägsnas, som bland annat även Peje Christensen skriver.

·Oasen. Den tråkiga grusöknen återskapas till Esplanaden, gärna med en mindre lekplats och en liten paviljong där man kan dricka kaffe och läskande drycker sommartid.

·Paradvåningen i Hedbergska huset på Kyrkogatan öppnar för turister sommartid. Få möjligheter finns annars att ta del av hur den inre miljön tedde sig för träpatroner och grosshandlare i Stenstaden.

·Stenstadsdagarna i september utvecklas. Redan nu gör Kate Almroth och många fler ett utmärkt arbete med denna stadsfestival. Fler turister lockas på en- eller tvådagars bussturer från omgivande landskap, krögare och handlare involveras ytterligare och ger särskilda rabatter och upplevelsepaket.

·Samarbete med historiskt intressanta stadskärnor i andra länder, exempelvis Ålesund och Skien i Norge som också drabbades av bränder och byggdes upp i sten. Även marknadsföring av Sundsvall i städer som var viktiga destinationer för trävaruhandeln i länder som England, Frankrike, Tyskland, Spanien och i delar av Asien.

Medan rivningsraseriet hårt har drabbat andra jämförbara städer som Luleå, Umeå, Västerås, Karlstad och Uppsala så har Sundsvall i hög grad skonats. Den unika stadskärnan ger hopp för framtiden, trots konkurrensen från Birsta. Men utarmas kulturarvet finns ingen framtid. Då förlorar Sundsvall all charm, då blir staden lika själlös. Det gäller alltså att underlätta för handel och näringsliv samtidigt som de historiska kvaliteterna främjas.

Nils Johan Tjärnlund

Vetenskapsjournalist och författare

bosatt i Sundsvalls stenstad och i Uppsala

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons