Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oksa – en riktig kämpe

/

Han ska ersätta en av Timrås största hjältar i modern tid. Men Mika Oksa räds inte uppgiften. Här är killen som slagits med stjärnmålvakter hela karriären, övervunnit flera skador – och besegrat cancern.

Annons
Fråga en finsk hockeysupporter vad de vet om 29-åringen från Espoo och svaret kommer blixtsnabbt:
Han är den där målvakten som hade samma cancer som Saku Koivu.
Den finska nationalidolen drabbades av non-Hodgkins sjukdom cancer i lymfvävnader.
För två år sedan drabbades Oksa av Hodgkins sjukdom, som också sätter sig i lymfkörtlarna.
Det var i samband med vår sjunde kvartsfinal som jag fick en puck på axeln. Efter några dagar var det fortfarande sårigt och jag var även svullen på halsen.
Grundliga tester gjordes och chocken kom i samband med beskedet cancer i armhålan, bröstet och upp mot halsen.
Jag tränade ingenting på över fyra månader och vissa dygn sov jag 20 timmar och spydde i fyra.
I dag är Oksa frisk, men går på kontroll två gånger per år.
Han pratar gärna om sin sjukdom.
Jag har vunnit en kamp och är ett exempel på att man kan göra det. Jag har fått många mejl från personer som jag hjälpt genom att berätta i finsk media om min sjukdom, så det är bra att folk får se att det går att klara sig.
Livet är inte slut för att man får cancer. Man kan överleva.
I slutet av oktober 2003 var han tillbaka där han trivs allra bäst mellan stolparna.
När jag kom tillbaka från sjukdomen så var jag i riktigt dålig form. Men jag tyckte det var så roligt och vi förlorade bara en av tio matcher när jag var tillbaka.
Hur påverkar sjukdomen dig i dag?
Det har tagit tid att komma upp i full form igen och jag tror att det kommer att dröja till nästa år innan jag är i toppform. Men jag kan göra allt som jag vill och kan spela hockey på högsta nivå.
Målvaktskarriären stakades ut tidigt.
Jag spelade ute någon månad när jag var sex år, men sedan behövde de en målvakt och jag ställde upp. Ishockey är en lagsport, men som målvakt är du samtidigt individuell. Det gillar jag.
Det är inte bara cancern som har gjort att Oksas karriär inte varit spikrak och heller inte innehåller några landskamper eller större meriter.
Jag har varit skadad väldigt mycket och sedan har jag haft bra målvakter att slåss med, säger Mika.
Först var det nordamerikanen Tom Draper, sedan kom Jarmo Myllys hem från Luleå.
Det är olika för alla vilken väg som är bäst. För mig har det varit bra att få vara bakom dessa. Jag har lärt mig väldigt mycket av dem och jag har behövt den här tiden.
Förra säsongen var den första han var nummer ett.
Då blev det 38 av 53 matcher i klubben som han tillhört sedan junioråldern.
Det är i fjol, och när jag spelade i andradivisionen 1998/99, som jag har fått stå så mycket som jag orkat och velat, säger Oksa.
Nu har han bytt klubb och land för att ta nästa kliv i karriären och bli ett stort målvaktsnamn som sin företrädare i TIK, Kimmo Kapanen.
Jag vet att det är stora skor att fylla, men jag har tagit med mig mina egna skor och jag kan inte tänka på vad någon gjort här före mig, säger Oksa.
Han tillägger:
Tillsammans med Mika Tarvainen (målvaktstränare) så har jag jobbat arslet av mig under hela sommaren och försäsongen. Nu hoppas jag bli känd för något annat än cancern.
I Finland får han omdömet: en stabil målvakt, som dock inte tagit sitt spel till den allra högsta nivån ännu.
Arbetet med Tarvainen ska också gör att han tar detta sista kliv.
Jag behöver bli snabbare och mer aggressiv. Vi bygger på det sätt vi tror på och när det lossnar tror jag att jag kan ta nästa steg och bli en stjärnmålvakt här i Timrå.
Och blir det någon motgång, så räkna med att Mika Oksa står pall.
Killen har rest sig förr.

Fakta
Målvakterna som betytt mest för Timrå
1) Kimmo Kapanen, 2001-2005: Värvad mitt i säsongen. Räddade TIK kvar under krissäsongen 01/02. Lagets bäste spelare båda säsongerna när det blev SM-semifinal.
2) Bosse Ahl, 1998-2001: \"Fenomenahl\" tog Timrå tillbaka till Elitserien. För alltid en målvaktskung för bragdmatcherna i Kvalserien 2000.
3) Pekka Lindmark, 1979-84: Förde Timrå upp i högsta serien 1981. VM-målvakt när han spelade i division I med TIK. En av svensk hockeys största burväktare genom tiderna.
4) Christer Sehlstedt, 1971-1983: Aldrig mer än B-landslagsman, men förstemålis under storhetstiden på 1970-talet då det blev såväl SM-silver som SM-brons.
5) Anders Claesson, 1966-72: Kom från HOIF. 14 B-landskamper för Timrå, varav 10 säsongen 1968/69.

...och här är andra profiler i Timråkassen:
Alf Lindström, 1937-43, 44-50, 52-53, Sage Viström, 1952-57, 58-62, Kjell Hedman, 1959-65, Lennart Lind, 1960-1970, Anders Claesson, 1966-1972, Kent Othberg, 1969-74, Stefan Sohlin, 1988-93, Peter Toresson, 1984-90, 91-92, 93-97, Fredrik Andersson, 1999-2003, Corey Hirsch, 2003-2004, Miikka Kiprusoff 2004-2005.

Mer läsning

Annons