Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jag har den äran att gratulera

Annons

Trodde ni att jag slutat med den här spalten så hade ni fel. Det har dock varit så extremt mycket som hänt i stan, så mina små funderingar, sura uppkastningar och osorterade tankar har fått stå tillbaka för recensioner och intervjuer. Men nu är det lite lugnare, så varsågoda!

Först av allt måste jag säga grattis till Pipeline som mot en hel del odds firar 35 år som musikförening. Starkt jobbat, och förmodligen är de ensamma i Sverige om att ha funnits så länge i en sammanhängande period.

Banden som uppträder under jubileet är signifikativa för Pipeline, både genom sin något alternativa profil, samt bredden på musikstilar. Under tre dagar kan man uppleva allt från köttig dödsmetall, svängig hiphop och ska, till melodiös brittpop med Neil Halstead och halvpunkiga tongångar från Umeå.

Dock uppmanar jag er att vara med från början båda kvällarna. Först ut i afton är nämligen stans finaste hiphoporkester Supersci, medan lördagen inleds av eminenta krautrockbandet Paper. Trions imponerande debut är hård och monoton, ändå melodisk och medryckande.

Så skit i förfesten och tv:n med rälsbaserad frågesport, Idol-trams och skridskoåkande låtsasstjärnor.

Nej, Grammis var inte mycket att hänga i granen för Medelpad. Inte en enda nominering, bortsett från att Christian Lindberg, chefsdirigent för Nordiska Kammarorkestern, fick en för bästa klassiska skiva. Att Takida ska spela på galan är av många anledningar en klen tröst.

Synd att juryn förmodligen inte har lyssnat ordentligt på Confusions platta. Den är i mitt tycke bättre än Amanda Jenssen, Hello Saferide och Veronica Maggio. Fast det är ju som så ofta att syns man, så hörs man och då nomineras man.

För övrigt har många bra artister utnämnts, t.ex. Markus Krunegård, Hello Saferide, Afasi & Filthy, Detektivbyrån, Kleerup, Lazee, Anna Ternheim, Frida Hyvönen, Lykke Li, Miss Li och Sophie Zelmani. Ingen skit som Uggla, Andreas Johnson eller Uno Svenningsson så långt ögat når.

Så även om det är ”vanligt folk” som får rösta, så är risken liten att det blir alltför många priser som går till fel artister.

Det enda märkliga med utnämningarna är att trion Hellsongs kan få en Grammis i kategorin Folkmusik/visa. Som bekant spelar de lounge metal, dvs softa versioner av hårdrocksklassiker av Iron Maiden, Slayer och Black Sabbath …

Jag avslutar med några korta tips i brist på en bättre plan, men wtf.

Se INTE amerikanska grabbfilmen Sex Drive på bio. Två timmar av mitt liv borta som jag aldrig får tillbaka. Inte allt i mitt jobb är ett nöje.

Läs Okända djur av Pontus Lundkvist. En man som balanserar mellan geni och galenskap. Mycket märkligt, men också ofta mycket roligt.

Lyssna på vad som helst med Death Cab For Cutie. Amerikansk indierock som är förbluffande känslosam. Konserten i London förra veckan var en av årets bästa.