Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jag har det som tradition att bryta mot traditionerna

Annons

Traditionens makt är stor brukar det heta.

Inte minst i sportvärlden och det är väl därför som Sverige aldrig spöar Tyskland i fotboll, till exempel. Det spelar ingen roll hur många Zlatan vi ställer upp med. Tyskarna har en tradition i att få fram Beckenbaurar, Möllrar, Rummeniggar och andra stjärnnamn i lika stort antal som det finns ölsorter på en vanlig oktoberfest, och med den traditionen så blir det också traditionella tyska segrar.

Men så här veckorna efter de stora helgerna känns det som att man är innerligt less på allt vad traditioner heter och det behöver man inte ens gilla fotboll eller älska Tyskland för att tycka.

För under en tid nu så har det varit ett evigt påbud om att hålla alla gamla sedvänjor vid liv.

Det ska vara julgran, tomtar, skinka och nyårsraketer. Vid tolvslaget ska det kramas, hånglas och skålas och det ska vara rim på paketen och att missa Kalle klockan 15 är det inte tal om.

För ve den som bryter traditionerna.

Ni minns väl chokladskandalen härom året.

Den kungliga hovleverantören Marabou ändrade innehållet i sin klassiker Aladdinasken. Trillingnöten försvann trots att det på chokladasken står Aladdin – en tradition sedan 1939.

Vaddå tradition om de ändrar på innehållet och stoppar in nya pralinsorter i asken?

Det föranledde i alla fall en folkstorm i stugorna med tal om falsk varudeklaration.

För traditionalisterna var det nästan värre än att ta godis från det undre lagret i asken innan det första var avklarat och julen blev aldrig densamma i många hem.

Själv tycker jag om traditioner. Det ger lite stabilitet i tillvaron då vi numera lever i en värld där allt ska ändras så fort man vant sig vid något.

Samtidigt tycker jag att traditioner ska brytas och då tänker jag inte bara på Sverige-Tyskland i fotboll.

Jag tänker inte ens på att väldigt många av de juliga traditionerna kommer just från Tyskland.

Pepparkakshusen, julgranen, lussekatterna och adventsstjärnorna, allt är tyskt, och med tanke på det har jag gjort det bästa för att bryta de tyska sedvänjorna.

Hemma hos mig städar vi ut den traditionstyngda julen allt tidigare, och snart är det knappt någon mening att ens sätta upp adventsstaken längre.

Samtidigt inser jag att det blivit en ny tradition hos oss att bli av med julpyntet så fort som möjligt så jag vet inte riktigt vad det blir av det hela. Kanske börja med påskpyntet i samband med fastlagstisdagen? Men samtidigt verkar ju semmeldagen vackla i sin tradition, så det är en ojämn kamp.

Börjar kännas som något slags moment 22 hela traditionsproblematiken.

Så hur man än vrider och vänder på det känns det som att tyskarna vinner – som vanligt.

 

Stefan Nordvall

Som tycker gräddnougaten är godast i Aladdinasken.