Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jag har en dröm om att bli betraktad som en människa och inte en siffra

”I have a dream”, ropade Martin Luther King ut över människomassorna i Washington en gång i tiden. Jag har också en dröm, dock inte lika visionär och storslagen som hans.

Jag har en dröm att vi ska få en busslinje som passerar på Västra vägen där majoriteten av de boende i höghusen är pensionärer, gamla, utan bil och ofta har svårt att gå.

Jag har en dröm att de som styr och ställer här i stan ska ha lite mer fantasi och förståelse för att det kan vara oöverstigligt svårt att förflytta sig 400 meter till en buss för att ta sig till stan, handla och sedan ta sig hem igen, nu släpande på tunga matkassar – 400 meter. Är det dessutom isigt och förenat med livsfara ger man sig inte gärna ut.

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Jag har en dröm att den nuvarande livsfarliga vägen till bussen åtminstone kunde halveras för att undvika fler lårbensbrott denna vinter som inte är slut än.

Jag har en dröm att forna tiders busslinje på Västra vägen ska återinföras, åtminstone en gång i halvtimmen.

Jag har en dröm att vi pensionärer, men även andra, ska bli betraktade som människor och inte bara en siffra i statistiken.

Drömmaren Lisa Lindström

Läs också:

Gratis bad och träning – så kan vi få friskare pensionärer i Sundsvall

►  Vi borde jobba mindre – vad är det för vits med utslitna pensionärer som belastar välfärden?

►  Politikerna behöver vässa sina program för att få med 65-plussarna på tåget

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel