Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jag och min snökanon

Varje vecka låter ST helg en person berätta om ett intresse, en speciell händelse eller en kär sak. Den här gången har vi mött Hans Sundberg från Nolby, som älskar snö och är ett riktigt proffs på att tillverka snö när kung Bore ligger på latsidan.

Jag älskar snön! Det finns inget bättre än en riktig snöstorm.

Nu kör vi snökanonerna för fullt i Nolbybacken, för det är rätt väderförhållanden. Det krävs att det är en eller ett par minusgrader för att vi ska kunna tillverka snö. Vi har elva fläktkanoner och fem lansar. Fläktkanonerna sprutar ut vattnet och fläkten skickar iväg och sprider konstsnön. Lansarna drivs med högt luft- och vattentryck och det krävs att det är minst minus åtta grader för att de kan användas.

Vid optimala väderförhållanden när det är cirka minus tio grader, vindstilla och låg luftfuktighet, tillverkar en snökanon cirka 60 kubik snö i timmen. Tänk att du fyller ett vardagsrum från golv till tak på en timme. För att få en bra grund i hela Nolbybacken krävs att alla kanonerna går konstant i tio till tolv dagar.

Vi har tillgång till vatten från Ljungan. När det är rejäl kyla är det minusgradigt vatten. Då får det inte bli stopp någonstans. Om det händer måste hela systemet snabbt tömmas för att inte rören i marken ska frysa sönder.

Konstsnö är bättre än natursnö för en slalombacke. Tillverkad snö består av små vattendroppar som blir till is. Det vill säga mer kompakt och hård än naturligt snö som har sina kristaller. De som tävlar i slalom tycker mycket bättre om konstsnö eftersom det blir stenhårt och de vill kunna få bra grepp med sina vassa stålkanter. Snöfallet på tre decimeter som kom natten mellan torsdag och fredag blir bara två centimeter när man kört pistmaskinen på det. Krasst så skulle vi inte ha en slalombacke utan snökanoner, så är det.

Jag blir lycklig av snöfall, allra helst när det kommer en stor mängd torr snö och det blir mjukt i slalombacken.

Jag minns en gång, det var en lagom snöstorm och jag tog med mina barn till backen. Vi var bara ett tiotal som åkte och vi njöt. Snön som föll dämpade alla ljud så det var alldeles tyst, det enda jag hörde var tjut och skratt. Det kommer jag aldrig att glömma.

Maria Eilertsen maria.eilertsen@st.nu