Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan demokratin öka i EU?

Annons

När Riksdagen nyligen debatterade och antog Lissabonfördraget ventilerades återigen för och mot EU:s brist på demokrati. Är EU demokratiskt? Kan det göras mer demokratiskt?

Debatten har förts så länge det europeiska samarbetet har funnits. Frågan som är svår att definiera är vad vi menar med ”mer demokratiskt”. Är det ökat inflytande för våra nationella parlament, i Sveriges Riksdag? Är det ökat inflytande i Europaparlamentet? Är det minskat inflytande för kommissionen. Vad ska ministerrådet, alltstå medlemsländernas regeringar, ha för inflytande?

EU-samarbetet påminner inte om något annat politiskt samarbete. Därför finns ingen färdig modell att kopiera. EU:s modell för mellanstatligt samarbete uppfinns ständigt genom en process där man anpassar modellen efter vad som är politiskt möjligt i varje situation. När Romfördraget undertecknades 1957 var formen med en kommission och ett ministerråd det som passade bäst.

Med 70-talets ökande medvetande om folkstyrets centrala del i en demokrati kom krav på ett parlament dit ”folket” skulle skicka sina representanter och Europaparlamentet inrättades.

Inför varje nytt fördrag debatterades bristen på demokrati i EU – ”det demokratiska underskottet”. Genom att öka parlamentets inflytande skulle ”det demokratiska underskottet” minska. Men paradoxen är att genom att öka parlamentets makt ökar också överstatligheten, vilket minskar de nationella parlamentens inflytande. Resultatet av krav på ökat medborgarinflytande i EU har blivit att den enskilde medborgarens möjligheter att påverka har minskat.

Ett annat resultat av krav på ökad demokrati är att Sveriges nio miljoner medborgare, som utgör 1,8 procent av EU:s befolkning, har 2,7 procent av platserna i Parlamentet, 20 platser från 2009. Tyskland, med 16,7 procent av EU:s befolkning har 12,8 procent av platserna i Parlamentet, 96 platser. Därmed har vi svenskar en plats per 450 000 medborgare. Tyskarna har en plats per 850 000 medborgare. För vem har demokratin och medborgarnas inflytande stärkts?

Det går inte att skapa ett rättvist system som inte kommer att kritiseras för brist på demokratiskt inflytande. Vad det handlar om är vilket synsätt vi ska ha på demokrati. Kan vi ha ett system där varje medlemslands parlament kan besluta själv i ökad utsträckning , utan att sambetet mellan de 27 medlemsländerna i EU hindras? Eller måste vi ha ett system där ett överstatligt parlament fattar beslut som rör det stora flertalet i hela den Europeiska Unionen, alltså i 27 medlemsländer?

Lissabonfördraget är inte det sista i EU. Troligen kommer snart krav på nya förändringar för att öka medborgarnas inflytande och fördjupa demokratin.