Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kan klyftan om låga löner överbryggas?

Annons

Liberala DN hade i torsdags en oväntad huvudledare. Den utgick från Anna Kinberg Batras (M) jultal, som till stor del handlade om skolan. DN menar att hon i stället borde ha talat om mod och nytänkande vad gäller arbetsmarknaden och de tankar om behovet av låglönejobb som finns inom borgerligheten. De menar att flyktingströmmen nu gör den vägen ännu mer nödvändig.

Det ovanliga är att man i detta borgerliga blad denna gång inte avvisar vänsterns farhågor för att det ska bli låglönefällor. Måste man jobba tolv och fjorton timmar för att försörja sig blir det inte lätt att förkovra sig och ta sig vidare, säger DN. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.

Att man samtidigt avfärdar facket och socialdemokratins "föråldrade idé om att alla skillnader kan kunskapslyftas bort", som man skriver, är mer normalt från det hållet. Fast det är ingen korrekt beskrivning. Men när man nu avfärdat tanken på löner som man inte kan leva på, och som kontrast till det sossespöke om Kunskapslyftet man felaktigt släpper fram, så menar man att Moderaterna borde slå in på en väg där staten subventionerar den enskilde så att lönerna kan sättas på en nivå som motsvarar prestationen samtidigt som även den inte maxpresterande anställde får en lön att leva på. Man avlutar: vi måste göra upp med gamla föreställningar om att valet står mellan arbete och bidrag. Det måste vara bättre med subventionerade anställningar än socialbidragsberoende.

Jag blir riktigt uppmuntrad. Äntligen anknyter i borgerligheten till en diskussion som förts inom arbetarrörelsen i många år. Lönesubventioner är som bekant inget nytt. Lönebidrag brukar det kallas. Och är det något som sossarna hävdade under regeringen Reinfeldt, så var det att man borde ha använt sådant för att få ner långtidsarbetslösheten. Moderaterna kom visserligen med de så kallade instegsjobben, som införde subventionerade jobb i privat sektor på ett sätt som förmodligen skulle ha lett till ett ramaskri från småföretagarhåll om sossarna gjort samma sak. Sossarna hade infört de framgångsrika plusjobben i offentlig sektor. Bara där.

I övrigt levde Moderaternas föraktfulla tal om AMS-jobb kvar. När det gäller utbildningen så talar sossarna förvisso mycket om utbildning som en lösning. Det är fullt rimligt. Sverige hade stor nytta av 90-talets Kunskapslyft som gav många en ny chans, och samtidigt såg till att utnyttja en dold begåvningsreserv. Det tricket vill sossarna återupprepa. Det bör gå bra.

Men det finns en grupp, en rätt stor grupp, som faktiskt inte är fullt så högpresterande som alla andra. Det kan vara av fysiska skäl och psykiska, medfödda och förvärvade. Vi kan inte döma dem till att stå utanför i bidragsberoende och sysslolöshet. En storsatsning på subventionerade jobb är klok. Det är ju vad sossarna redan föreslår för alla långtidsarbetslösa, varav många inte har rätt förmåga eller rätt kunskap. Här kan nyanlända till Sverige säkert också räknas in.

Det här modellen borde det gå att förhandla sig fram till en samsyn kring, i den mån DNs liberaler på något sätt är representativa för borgerlighetens diskussioner. Rätt utformade kan lönesubventioner bidra till minskat utanförskap. Låglönejobb däremot skapar låglönefällor. Och därtill ännu fler röster på nyfascisterna i SD som då kan skylla låga löner på invandringen. En farlig väg.

Att DN:s ledarsida sen på söndagen tar heder och ära av den som inte anammar låglönevägen, visar att borgerligheten famlar sig fram. Men torsdagens DN är något på spåren.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel