Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Karin Bergkvist: En vit jul i all ära – men glöm inte att många barn lever med missbrukande föräldrar året runt

Tindrande barn, stämningsfull musik och lyckliga familjer som samlas för att umgås. Vår drömbild om julen har ofta inte mycket med verkligheten att göra.

För många kan julen vara en prövning med stora släktkalas, jobbiga släktingar och ungar som frågar varje minut om det snart är julklappsutdelning. Julen tenderar till att bli fullt av måsten där varenda förälder och svärförälder måste få en rättvist uppdelad tid med barn och barnbarn.

Om det är de största problemen människor har så är det ändå inte mycket att klaga över.

Under vintern anmäls generellt sett färre misshandelsfall än andra tider på året. Undantaget är kvinnor som blir misshandlade av personer de känner – där är det tvärtom. I december och januari görs flest anmälningar, enligt polisens siffror från de senaste tio åren.

Förmodligen utsätts dessa kvinnor året runt, ingenting tyder på något annat, men under jul- och nyårshelgerna tillbringar familjer mycket tid tillsammans, tätt inpå varandra. I många familjer dricks det alldeles för mycket alkohol.

Julen handlar till stor del om förväntningar om att högtiden ska bli fin och harmonisk vilket kan öka stressen, alkoholkonsumtionen och risken för att något kan gå fel.

Mest utsatta blir de vars största problem borde vara att tomten inte kommer snabbt nog.

Barnens rätt i samhället, BRIS, säger att det inte är någon dramatisk ökning av samtal till deras stödverksamhet under julhelgerna – cirka 1200 kontakter med barn och unga via chatt, mejl och telefon under jullovet. Däremot ändrar samtalen karaktär.

Fler samtal än vanligt handlar om familjekonflikter, ekonomisk utsatthet och ensamhet. Samtalen handlar också mycket om vuxnas alkoholkonsumtion.

Barn borde såklart inte behöva ha fulla vuxna runt sig under julen.

Det är begripligt att nykterhetsrörelserna under julen propagerar för att alla barn borde ha en vit jul.

Men faktum är att de flesta människor med barn inte dricker några stora mängder alkohol, varken på jul eller andra högtider. Så frågan är varför man har en kampanj som jagar måttlighetsdrinkarna.

De som borde anamma kampanjer som En vit jul – de som gör barns jul till ett helvete med sitt supande – gör det såklart inte.

Syftet med kampanjen är lovvärt men missar målet. Det är inte föräldrar som utmattade säckar ihop i soffan på julaftonsnatten med ett glas vin eller en mugg vinglögg som ska skuldbeläggas eller förmås att låta bli sin måttliga konsumtion.

Kampanjen sätter däremot fokus på ett stort samhällsproblem.

Statistik framtagen av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, visar att varje svensk dricker ungefär nio liter ren alkohol under ett år. Räknat i svenskarnas favorit bland de alkoholhaltiga dryckerna, nämligen vin, blir det 92 flaskor per person. Eftersom många dricker lite eller ingenting alls, är det många som inte alls kommer upp i ett sådant genomsnitt medan vissa dricker betydligt mer.

Närmare en halv miljon svenskar missbrukar eller är beroende av alkohol i Sverige. Många hundra tusen ligger i rikszonen.

Att julen är extra jobbig för utsatta barn är tydligt. Men kampanjer om en vit jul i all ära. Det hjälper inte alla de barn som lever med alkoholiserade föräldrar 365 dagar om året,