Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kärvande samtal om USA:s bilplan

Uppenbarligen svåra förhandlingar fortsätter i Washington om en räddningsplan för USA:s biljättar, och därmed kanske Saab och Volvo. President Bush och demokraterna är oeniga om villkoren för mångmiljardlånen.

Annons

Natten till tisdagen svensk tid lade demokrater i kongressen fram ett lagförslag där cirka 15 miljarder dollar i nödlån frigörs till i första hand Chrysler och Saabs ägare General Motors. Det brådskar att få loss pengarna eftersom båda företagen har sagt att de kan komma att gå omkull inom några veckor.

Men på tisdagen verkade försöken att få med George W Bush kärva.

– Det är inte spikat än – vi arbetar fortfarande med en rad punkter, sade en insatt källa till medier.

– Vi har gjort framsteg och hoppas på att fortsätta göra framsteg, tillade källan utan att vilja gå in på vilka punkter oenigheten handlar om.

Förslaget utsätter biljättarna för långtgående statlig reglering som närmar sig förstagligande. En ”bil-tsar” med mycket stor makt över de inblandade företagen ska utses. Bolagsledningarna måste göra sig av med sina privatplan, får inte dela ut bonusar, ”gyllene” avgångsvederlag eller aktieutdelningar.

Demokraterna vill också att biltillverkarna måste flagga för alla transaktioner som är större än 25 miljoner dollar, och lägga ned alla försök att domstolsvägen stoppa de USA-delstater som försöker införa hårdare avgaskrav. Men dessa två punkter motsätter sig Bush, rapporterar The Washington Post.

Räddningsplanen är tänkt att hålla biljättarna flytande fram till våren – då Bushs efterträdare Barack Obama, som antas vara välvilligare inställd till statlig hjälp, har tillträtt. Men frågan är om Chrysler och GM klarar sig så länge. De har begärt mer än vad politikerna vill ställa upp med. För Ford är läget något gynnsammare, Volvos ägare säger sig inte behöva några nya pengar i år.

Och oavsett finanskris kvarstår grundproblemet, att USA:s biltillverkare i för stor utsträckning gör törstiga, gammalmodiga bilar som konsumenterna inte vill ha.

The New York Times skriver i en analys att regeringar historiskt sett har varit dåliga företagare och att skattebetalarna kan förlora stora summor. Men kanske viktigare är att USA bryter mot en av dess egna decennielånga ledande principer om likabehandling av företag.

Inga erbjudanden har gjorts gentemot Honda, BMW eller Toyota, som har fabriker i USA, med amerikanska anställda, och som lyckas tjäna pengar. Bara skuggan av liknande manövrer i Japan har förr om åren utlöst hotfulla protester och sanktionshot i Washington, skriver tidningen.