Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kemidoktor Jansson har ett brinnande intresse för sopor

Efter fem års forskande om dioxiner och sopförbränning har Timråbördiga Stina Jansson blivit doktor i kemi.
Nu börjar jakten på bidrag för att kunna fortsätta forska.

Annons

Stina Jansson är glad och stolt. Den 7 november försvarade hon sin gedigna avhandling vid Umeå universitet inför opponenten, en professor särskilt influgen från Australien, samt betygsnämnd och publik.

– Det gick riktigt bra, men jag var nervös, säger hon.

Avhandlingen handlar om hur dioxinhalterna vid sopförbränning kan minskas. Dioxiner är bland de giftigaste ämnen man känner till och bildas vid alla typer av förbränning, men särskilt när plast och metaller brinner som vid sopförbränning. Som tur är finns effektiva metoder att rena rökgaserna, så från sopförbränningsanläggningarna släpps inte mycket dioxiner ut i luften.

Problemet är de giftiga restprodukter, i form av aska och filter, som bildas när rökgaserna renas. De klassas som farligt avfall och det är bland annat dem som Stina Jansson undersökt.

Genom sina provtagningar upptäckte hon att dioxinhalterna kan halveras om man optimerar avkylningen av rökgaserna.

– Det här med sopor är något vi måste ta tag i. Varje svensk producerar ohyggliga mängder sopor. Nu är det förbjudet att lägga brännbart avfall på tipp, det ska brännas, säger hon.

Fem års hårt forskningsarbete är över, men att Stina Jansson nu bär titeln doktor i kemi ger henne inga ekonomiska garantier. De närmaste månaderna har hon jobb som projektassistent på universitetet, sedan räknar hon med att hanka sig fram med olika uppdrag. Hon har även lärarutbildning i grunden.

Stina Jansson vill i alla fall fortsätta forska och kommer att söka forskningsmedel för ett projekt tillsammans med en professor i Dayton, Ohio. Det handlar om hur man kan behandla förorenad jord med järnpartiklar.

Stina Jansson trivs bra med livet i Umeå och har köpt hus i Strand, som en ligger en bit utanför stan, med maken Patrik. Där bor de granne med hans mamma, vilket känns extra bra nu när de har två små barn. I Sundsvall har Stina kvar sin bror och sina föräldrar.