Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Keramik berättar

Galleri Lustgården, Alnö
Keramik av Karin McKeogh
22 - 30 september

Annons

Keramik är ett av världens mest hållbara material så länge ingen slår sönder den. Tidens tand påverkar den inte särskilt mycket: därav alla krukskärvor som arkeologer ständigt gräver upp; därav all kunskap keramiken gett oss om äldre tiders människor.

Känslan av uråldrighet möter en direkt när man betraktar Karin McKeoghs keramik. Hon bodde i Sundsvall i början av 1990-talet och ställde då ut på både Galleri Lustgården och Kulturmagasinet. Nu är hon tillbaka i Alnögalleriet.

Hon visar både bruks- och konstkeramik och den arkaiska känslan i urnor, fat, krukor och vaser stöds av att hon använder en urgammal teknik: de flesta föremål är ringlade, vilket innebär att hon rullat strängar av lera som hon lagt ovanpå varandra och jämnat ut.

Det som för tanken till arkeologiska fynd och urbefolkningar är bland annat sand- och jordfärgerna, de grova oglaserade ytorna, de tunna kärlväggarna, de ibland styckade och trasiga överkanterna och inte minst dekorens oordning: här tycks naturen ha bearbetat och blästrat in sandens rörelser och århundradens gång ovanpå mönster som urmänniskor ristat, enligt en logik som sedan länge är bortglömd. Färgerna är ofta tunna och spröda, influtna i varandra, och även det bidrar till att oroa ytan och fördunkla dess budskap.

Här finns ljusstakar som formats som totempålar och handavtryck som tycks fossiliserade, men då är effekten mer medveten. Och även kontrasten, det moderna och civiliserade, finns representerat i kärl dekorerade i blått och med regelbundet, stilrent mönster. När Arne Jones vid 1900-talets mitt såg sig Yin och Yang - man och kvinna - som jämbördiga men spegelvända är McKeogh ännu mer nutida: i sin dubbelvas ser hon dem som två helt identiska droppar som formar sig runt varandra.

Även om det striktare, lugnare uttrycket är smakfullt är det vildare originellare; det bryter mer av mot annan västerländsk konst. Även om den skrift som pryder ett par av vaserna är modern faller den in i mönstret av historisk oreda, av berättelsen om det gångna. Ordning och kontroll tillhör moderniteten: det är oredan, vildheten, som skapar gåtan i denna konst.

Annons