Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klokskap men inga svar

Olle Thörnvall: Existensmysteriet. En sammanfattning.
Ellerströms

Annons

”Icke hur världen är, är mystiskt, utan att den är.”

Ludwig Wittgensteins berömda formulering citeras i Olle Thörnvalls nya bok; kring Wittgensteins slutsats rör sig en del av resonemanget i en bok med den till synes något pretentiösa titeln ”Existensmysteriet. En sammanfattning”. Men det är titelns andra led som gör Thörnvalls essäer intressanta: inte en förklaring till existensen utan mysteriet med den.

Med snabba drag genom filosofihistorien, från klassisk grekisk till Wittgenstein, resonerar och funderar Thörnvall kring de stora existentiella frågorna: vad är världen, vad är livet.

Något sker det vid ett köksbord. Nämligen bordet som begrepp i ett filosofiskt sammanhang: finns bordet när jag inte ser det eller sitter vid det; har bordet endast denna egenskap att finnas som bord för mig eller har det egna egenskaper, oberoende av mig, som form och färg. Om det inte finns, finns det då i mitt medvetande, men endast när jag ser det eller tänker på det.

Thörnvall är författare till en rad originella böcker men har också under tre decennier undervisat gymnasister i svenska och filosofi. Det brukar sällan vara en lyckad kombination. Men i Thörnvalls essäer fungerar det.

Hans bok är ingen lärobok; den är en mycket personlig, stundtals nästan privat fundering, om än med grundliga kunskaper i ämnet. Med lätt hand rör han sig mellan barndomsminnen från Saltsjöbaden, släktens historia, livet som popmusiker till filosofins grundläggande frågeställningar. Allt flyter samman till en essäistisk enhet, mycket välskriven.

Eftersom utgångspunkten är att existensen fortfarande är ett mysterium undviker han grötmyndigt filosoferande. Han berättar hellre om vilka som funderat kring dessa frågor tidigare och hur de gjort det än kommer till självsäkra svar. Filosofins uppgift är ju också att mer ställa frågor än ge tvärsäkra svar; utan mysterium och uteblivna svar skulle filosofin dö sotdöden.

Litterär hemvist för Thörnvalls essäer är Virginia Woolfs ”Mot fyren” där en äldre filosof, i mycket ett porträtt av hennes far (som gärna ville framstå som filosof), funderar kring samma frågor som Thörnvall hemma vid köksbordet.

Woolfs roman vänder han ut och in på minst ett par gånger – för att komma till slutsatsen att Virginia Woolf aldrig kunde förklara varför hon skrev romanen: den dök bara upp i hennes medvetande en dag när hon promenerade runt Tavistock Square.

Också diktandet har sina aldrig förklarade mysterier. Kanske är det på den vägen Thörnvall slagit sällskap med de filosofer som trampat upp stigen runt existensens mysterium före honom.

Det är hur som helst en läsvärd bok. Man blir klok av den, just därför att den aldrig kommer med förklaringen till varför världen är.

Eller för den delen vad ingenting är: om något är ingenting är det på sitt vis något. Finns för övrigt tomrummet? Om det finns betyder det att det finns något så att säga i tomrummet, nämligen ingenting.

Om sådant skriver Olle Thörnvall.