Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kommunal eller fristående skola?

Annons

Det är inte skolformen som avgör hur bra utbildning eleverna får.

Som pedagog och anställd hos Barn och Utbildningsförvaltningen blir jag lite bekymrad när jag hör från så många olika håll att fristående skolor generellt skulle vara bättre än de kommunala. Jag är helt övertygad om att det inte är så! Det vore ju helt absurt om det var så eftersom det enda som alla fristående skolor har gemensamt är just att de är fristående. I övrigt kan de skilja sig väldigt mycket åt beträffande profilering, pedagogik, metodik och organisation för att bara nämna några faktorer. Likadant är det om man jämför de kommunala skolorna med varandra.Det som oroar mig är om föräldrar ”väljer bort” skolor på felaktiga grunder. Visserligen har många statistikundersökningar som gjorts på senare tid visat positiva siffror för de fristående skolorna jämfört med de kommunala. Tänker inte minst på skolverkets aktuella statistik över andelen elever i år 9, från varje skola, som efter slutbetyget i våras var behörig till gymnasiets nationella program. Jag vill inte på något sätt förneka statistiken, den talar för sig själv, men bakom siffrorna döljer sig många faktorer som inte statistiken tar hänsyn till. Den mest förödande av dessa faktorer är den segregering som håller på att ske och kan bli mer påtaglig om vi inte ser upp. Jag tror nämligen inte att alla elever har samma möjlighet att välja vilken skola de ska gå i. Om man drar utvecklingen till sin spets är jag rädd för att vi får ett samhälle med A-skolor och B-skolor där de mest resurskrävande eleverna blir kvar i de kommunala skolorna medan elever med de bästa förutsättningarna för att lyckas är de som går i de fristående skolorna. Det känns helt onödigt!

Vad ska vi då göra åt utvecklingen kan man fråga sig? Jo vi behöver fokusera om i utbildningsdebatten. Den mest relevanta frågan borde vara hur vi utbildar våra barn och ungdomar för att klara av de krav och förväntningar som finns på dem som samhällsmedborgare och arbetstagare. Skolan möter arbetslivet – arbetslivet möter framtiden. Kvalitén i utbildningen blir bättre på skolor där man lyckas integrera det formella lärandet med det informella lärandet. Det vill säga involverar skolans värld i den ”riktiga världen”.

Allt för många arbetsområden och kurser i skolan är för teoretiska och anpassade till miljön i skolan. Här finns det ett enormt behov av utveckling och jag är övertygad om att väldigt många verksamma lärare vill vara med på den resan när tåget går. Problemet är bara att om det inte finns tillräcklig energiförsörjning, eller om lokföraren saknas, blir tåget kvar på perrongen. Det blir inte heller någon vidare upplevelse under resan om vi inte får sällskap i vagnarna. Kompetensutveckling kostar pengar och om den ska få genomslag i verksamheten krävs det att skolledarna är engagerade i frågorna. Vårt jobb i skolan är att ge eleverna en stabil grund att stå på och coacha dem i alla valsituationer de ställs inför. Om vi ska lyckas med det måste skolutveckling bli en större fråga för aktörer utanför utbildningsförvaltningarna. Vi kan inte förvänta oss att skolan ska utbilda entreprenöriella, anställningsbara, samhällsmedborgare om skolan är en egen skyddad värld. Barnen och ungdomarna är vår framtid och inom många branscher finns det och kommer det att finnas ett enormt rekryteringsbehov.

Ämnesövergripande och verklighetsbaserad utbildning där teori och praktik integreras är en förutsättning för att eleverna ska lämna skolan välutrustade för att möta arbetslivets krav. Samverkan mellan skola och arbetsliv är så mycket mer än bara PRAO och APU. Det är när experterna från branscherna möter pedagogerna i skolan som det blir kvalitet i utbildningen. Det har inget att göra med om skolan är fristående eller kommunal.

Malin Heimer

Lärare/Företagscoach för

Sundsvalls kommun, BoU och

Projektet ”e-länet, bra företagsklimat”

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel