Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Konkurrens om Sundsvalls elever skapar förlorare

Annons

Europas bästa skola, det var Bildtregeringens vision på 1990-talet. Vägen dit gick via skolval, skolpeng och vinstsyftande skolor. Konkurrensen om eleverna skulle tvinga alla skolor att bli bra. Men hur blev det?

■ Likvärdigheten har minskat. Skillnaderna mellan grundskolornas resultat har nästan fördubblats under 2000-talet.

■ Resultaten har försämrats, totalt sett. I internationella jämförelser som PISA, har Sverige gått från en tätposition till en betydligt lägre. I Sundsvall lämnade var åttonde elev född i Sverige grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan i våras.

■ Kostnaderna har ökat. Rensat för inflation och löneökning, har kostnaden per elev i Sundsvall ökat med 11 procent under 2000-talet.

■ Skolsegregationen har ökat. Siffror om föräldrarnas utbildning visar att på åtta år har skillnaderna mellan skolorna ökat med 14 procent i Sundsvall, främst därför att Engelska skolan blivit starkt segregerad och ökat med 600 elever. Där går numera elever med mer gynnsamma förutsättningar. Risken att inte uppnå gymnasiebehörighet är mindre än hälften så stor för eleverna i Engelska skolan jämfört med den kommunala, enligt beräkningar för det socioekonomiska statsbidraget.

Men varför blev det inte som det var tänkt?

Konkurrensen skapar vinnare och förlorare. Bortvalda skolor går miste om elevpengen som följer eleven, men kostnaden kvarstår för en klass, även när den­­­ inte är fylld.

Nu får många barn betala priset och skolan som mötesplats för barn med olika bakgrund utarmas.

Kommunala skolor utarmas när koncernerna överkompenseras. Fristående skolor ska ersättas med kommunens snittkostnad per elev. Men en koncern kan välja antal elever och på så vis alltid ha fyllda klasser. Kommunerna däremot har helhetsansvaret och ska erbjuda alla plats i hela kommunen. Därför blir kommunens skolklasser inte alltid fyllda och kostnaden per elev blir då högre. Dessutom lockar vinstsyftande grundskolor främst de mer självgående eleverna, som klarar sig med mindre lärarstöd. Dessa skillnader i ansvar och elevsammansättning förklarar varför kommunala skolor får spara samtidigt som kostnaden per elev ökar och koncernerna kan plocka ut vinster.

Visserligen använder Sundsvall en socioekonomisk resursfördelning som tar hänsyn till elevsammansättningen. Men i varje socioekonomisk grupp finns både mer och mindre självgående elever och det är snarare de mer självgående eleverna som vill och vågar välja bort sin lokala skola.

Skolval bryter inte segregationen. Några elever går mot strömmen, men segregationen ökar eftersom flertalet skolval innebär att eleven söker sig till dem som liknar eleven själv.

Kommunpolitikerna som ser dessa problem, bör uppvakta sina vänner i riksdagen om steg mot ett skolsystem som gynnar alla barn. Överkompensationen av vinstsyftande skolor bör tas bort. Nyetablering och expansion av de vinstsyftande skolorna bör stoppas. Urvalskriteriet för översökta friskolor kan ändras från kötid till urval som ger en allsidig elevsammansättning.

Det brådskar. Nu får många barn betala priset och skolan som mötesplats för barn med olika bakgrund utarmas.

Boel Vallgårda, tidigare tjänsteman i utbildningsförvaltning

Johan Enfeldt, tidigare förtroendevald (L) i utbildningsnämnd

Helena Weiss Larsson, tidigare rektor i grundskolan

Samtliga är medlemmar i Nätverket för en likvärdig skola

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel