Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kort om forskning

Annons

Skeletten från fyra personer som för 4 600 år sedan lades ned i en grav i Tyskland har visat sig vara de jordiska lämningarna efter den äldsta kända kärnfamiljen. Genetiska analyser av benen visar nämligen att de härrör från en far, en mor och deras två gemensamma barn, en son och en dotter. Barnen hade placerats i armarna på sina föräldrar, enligt forskarna (PNAS 081117).

Förutom familjen hittades ytterligare nio personer begravda, sex barn och tre vuxna. Samtliga var omsorgsfullt placerade i gravarna, men samtidigt avslöjar analysen av skeletten att åtminstone fem av personerna mötte en våldsam död. Sannolikt blev de utsatta för en våldsam attack av en fientlig grupp och mördade på platsen. De hade stora hål i huvudet, fingrar och handleder hade brutits av, och i ryggraden hos ett av offren hittades spetsen av ett stenvapen. (TT)

Hos många arter av myror är vissa arbetare specialiserade för en viss uppgift, medan andra ägnar sig åt flera olika uppgifter. Forskarna har länge antagit att specialisterna är mycket effektivare än generalisterna och att myrorna följer den princip som Adam Smith, nationalekonomins fader, lade fram 1776, nämligen att specialisering gynnar ekonomin och samhället i stort.

Men en ny studie visar att detta inte stämmer (PLoS Biology 081118). Specialisterna är inte effektivare än generalisterna. Enda skillnaden är att specialisterna jobbar mer, men trots detta är deras bidrag till kolonin inte större än generalisternas. Det är inte känt varför myror väljer vissa arbetsuppgifter men forskarna drar ändå slutsatsen att de oftast inte är optimalt anpassade för den uppgift de tagit på sig. (TT)

En liten radiostyrd helikopter kan hjälpa geologerna att slå larm när en vulkan är på väg att få ett utbrott, så att människor hinner evakueras till säkra områden, skriver Nature.

När magma bildas och tränger upp mot botten av en vulkan frigörs bland annat koldioxid och svaveldioxid. I takt med att magman stiger ökar halterna. Hittills har vulkanologerna med risk för livet tvingats klättra ner i vulkankratern och för hand placera ut gassensorerna, något som 1993 ledde till sex vulkanexperters död i en vulkan i Colombia.

Nu har geofysikern Andre McGonigle vid brittiska Sheffielduniversitetet utvecklat en liten radiostyrd helikopter som kan flyga under plymen av en aktiv vulkan, innan den fått ett utbrott, och mäta halterna av de utpysande gaserna. (TT)

Vattenånga är den viktigaste växthusgasen vid sidan om koldioxid och metan. Nu har amerikanska forskare med hjälp av satellitdata gjort den hittills mest exakta beräkningen av vattenångans värmande effekt i atmosfären.

Deras mätdata bekräftar många klimatmodellers teoretiska uppskattning av vattenångans stora klimatpåverkande betydelse. När yttemperaturen stiger, ökar fuktigheten i atmosfären. Och när mer växthusgaser släpps ut i atmosfären ökar mängden vattenånga. Eftersom vattenånga i sig är en växthusgas, bidrar den ökade fuktigheten i atmosfären till att förstärka koldioxidens värmeeffekt.

Enligt forskarna är vattenångan potent nog att fördubbla den uppvärmning som orsakas av ökande koldioxidhalter i atmosfären, skriver de i tidskriften Geophysical Research Letters. (TT)