Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kött- och Charkföretagen sprider faktafel

Skribenterna Åke Rutegård, VD för Kött- och Charkföretagen, och Marie Söderqvist, VD för Livsmedelsföretagen, sprider faktafel i ett pressmeddelande som skapat förvirring i media runt om i landet. Detta med anledning av den köttskattdebatt som generats av Jordbruksverkets nya rapport, En hållbar köttkonsumtion. Skribenterna påstår att svenskens köttkonsumtion bara är 46 kilo per år. Det stämmer inte. Jordbruksverkets prognos för svenskens totala köttkonsumtion 2012 är 85 kilo i slaktkroppsvikt. Det är den siffran som ska användas nu när miljöskatter på kött debatteras. Livsmedelsverket siffra på 46 kilo handlar inte om konsumtionen utan om det direkta intaget, bortrensat svinn, restprodukter och avdunstad vätska. Den siffran ska användas när folkhälsofrågor diskuteras. 

Skribenterna påstår att svenskarnas medelintag av 450 gram rött kött per person och vecka ligger inom ramen för Världscancerfondens rekommendationer. Det är faktafel. Skribenterna har flagrant blandat ihop Världscancerfondens individuella maxgräns som är 500 gram med maxgränsen för medelintaget som är 300 gram. Fakta är alltså att svensken äter betydligt mer rött kött än Världscancerfondens maxgräns för medelintaget. Det orsakar årligen mängder med onödiga cancerfall. Dessutom avråder Världscancerfonden helt ifrån alla processade charkvaror som exempelvis korv och leverpastej.

Skribenterna påstår att satsningar på svinnbekämpning får betydligt större verkan än att göra kött ännu dyrare. Resonemanget saknar logik. Fakta är att huvuddelen av matsvinnet sker från gröda till färdig kotlett. Upp till 90 procent av näringen och energin försvinner på vägen. Mellan 70-80 procent av den svenska åkermarken används till foderodling. En köttskatt ger en dubbel effekt vad gäller matsvinnet. Dels minskar matsvinnet i produktionen då den totala köttkonsumtionen minskar och dels minskar matsvinnet från tallrikarna eftersom folk inte vill slänga det som är dyrt.

Skribenterna påstår att de danska konsumtionsskatterna på mättat fett (animaliskt) och socker inte påverkat danskarnas matvanor, vilket antyder att en framtida svensk köttskatt inte heller kommer att fungera. Det stämmer inte. Det var det politiska motståndet som till sist blev för hårt. Regeln att högre pris ger minskad konsumtion gäller för de flesta varor, även kött, sett över en längre period.

I grunden är det alldeles utmärkt att beskatta sådant som bedöms skadligt för samhället, istället för exempelvis nyttigt arbete. Den skyhöga svenska köttkonsumtionen skadar miljön, speciellt klimatet. Därför har Jordbruksverket gjort helt rätt som trotsat köttindustrins kritik och självständigt valt att lyfta frågan om en koldioxidskatt på skatt utifrån vetenskapliga perspektiv.

Jonas Paulsson

Initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel