Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kraa är onödigt bångstyriga

Pipeline, onsdag

Annons

Jag har väldigt svårt att få grepp om Härnösandsbandet Kraa. När energin är i taket och bandmedlemmarna frenetiskt förmedlar sin busiga mix av rock och folkmusik, glänser Kraa och gåshuden är nära till hands. Men när tjejerna anstränger sig ut i fingerspetsarna för att förmedla någon form av pretentiös bångstyrighet orkar jag inte ens lyssna. Det förinspelade introt, som syrligt verkar driva med det faktum att Kraa är trötta på att kallas tjejband, har sin poäng men när ironin inte lyser igenom så tydligt som den borde, blir jag bara förvirrad. Samma sak gäller de inledande falsktonerna som genomsyrar de två första låtarna: har det bara slarvats med att stämma instrumenten eller är den disharmoniska biten medveten?

Jag förstår och respekterar det faktum att Kraa går sin väg och gör sin egen grej, men de måste vara tydligare med vad de egentligen vill förmedla. Mot slutet av spelningen lyckas bandet hur som helst samla sina krafter och And the ocean låter riktigt, riktigt bra. Tyvärr inramas guldkornen av svårdefinierat dumprat och jag känner mig bara korkad, nästan idiotförklarad. Ingen rolig känsla att bära med sig efter en konsert.