Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kraftfull inledning på jubileum

Pipeline: M.A.N

Annons

M.A.N:s frontman och sångare Tony Jelenchovic benämner M.A.N:s musik som rytmisk. Efter att ha sett Pipelines förstarad headbanga på sällan skådat unisont sätt, är det svårt att säga emot. Visserligen är det långt ifrån lika mycket headbangande som M.A.N förtjänar. Publiken är trögstartad, stel och försiktig och det är först mot slutet som M.A.N får ordentlig respons.

Deras amerikanskdoftande, men svenskifierade Slipknot-variant av hårdrock är annars intressant. Jämfört med förlagor är M.A.N mer tilltalande i mina ögon. De tar de bästa bitarna av kakan och bjuder på en tolkning som både andas egen glöd och kraft. Sedan var det där med rytmiken också. En av gruppens absoluta styrkor som både skapar unik klang samtidigt som de undviker att falla i den monotona fällan.

M.A.N förtjänade större publiktryck och trots att de glada göteborgarna redan inledningsvis går på full fart samt gång på gång manar på publiken, är det först de sista tio minutrarna det tar fart på allvar. Bättre publikstöd hade gissningsvis gjort M.A.N ännu bättre. Att det var en stark inledning av 35-årsjubileumet var det emellertid knappast något snack om.