Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kristdemokraterna måste tänka om i äktenskapsfrågan

En kristdemokratisk partiledare får inte framstå som lika okunnig och ignorant visavi äktenskapsfrågans djup och valör som Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin vilka båda står beredda att omforma äktenskapet till något som inte längre gestaltar grunden för människosläktets fortbestånd och livskraft. De sätter mycket på spel för vårt land. Det skriver idag Stephan Alm, universitetsadjunkt från Uppsala.

Annons

Som ett sista försök till kompromiss mellan allianspartierna i äktenskapsfrågan föreslog kristdemokraterna för en tid sedan införande av en könsneutral civilrättslig samlevnadsform som inte ska kallas äktenskap. Med förslaget vill kristdemokraterna överföra äktenskapshanteringen till de kyrkliga och ideella sammanhangen och frikoppla den från den sekulära samlevnadshanteringen. Men skulle begreppet äktenskap utmönstras ur kärnregleringen på området och alltså ej legaldefinieras, måste det avföras också ur mängder av andra lagar. Det är mycket komplicerat eller rentav ogörligt att byta ut begreppet "äktenskap" till något annat i alla de författningar varom fråga är. Särskilda komplikationer uppstår vid borttagande av äktenskapsbegreppet ur de lagar som berör internationella rättsförhållanden. Också frågan om övergångsregleringar har hög komplikationsgrad. Ska för de äldre ”äktenskapen” en äktenskapsterminologi användas övergångsvis? Det kan i så fall bli en lång övergångstid, nämligen hela tiden fram tills då de sista äktenskapsvigda paren, nu i tjugoårsåldern, lämnar de levandes krets. Om i stället de gamla äktenskapet ska gälla som och kallas ny ”samlevnad” (eller vad det skulle bli) får vi skåda en farsartad övergångsbestämmelse med ungefär följande lydelse: ”Äktenskap som ingåtts före den 1 januari 2010 skall gälla som samlevnad enligt samlevnadsbalken 2009.” Betydande svårigheter torde därefter uppkomma när pregnanta och vid rättstillämpningen idag väl fungerande äktenskapsanknutna begrepp, såsom exempelvis ”äktenskapsskillnad” måste ersättas. När statsrådet Göran Hägglund med en anmärkningsvärd lättvindighet menar att äktenskapet inte behöver legaldefinieras anar vi att det kan vara bra för ett statsråd om denne har mer i sitt utbildningsbagage än 2-årigt gymnasium och lite medieträning. De kristdemokratiska riksdagsledamöter som under senare tid beskrivit förslaget som ”ett konstruktivt förslag inom räckhåll” har låtit spontantanken segra över eftertanken.

Den lite delikata frågan om kristdemokraterna ska reservera sig när regeringen avger en proposition i äktenskapsfrågan är nu inaktuell eftersom regeringen avgivit en lagrådsremiss med förslag om bibehållande av nuvarande ordning rörande vilka som ska kunna ingå äktenskap. Regeringen föreslår inte införande av könsneutralt äktenskap. Den slutliga utformningen av regleringen på området ska åstadkommas i riksdagen där motioner med förslag om könsneutral äktenskapsreglering förväntas vinna bifall. Om riksdagen antar en könsneutral äktenskapslag ankommer det på regeringen att utfärda den lagen. Igen uppkommer då frågan om kristdemokraterna ska reservera sig. Alternativ till det är att utebli från regeringssammanträdet, att delta i utfärdandet av den könsneutrala äktenskapsregleringen eller att lämna regeringen. Kristdemokraterna i regeringsställning kommer inte undan frågan om de ska delta i ett eventuellt kommande beslut om utfärdande av en könsneutral äktenskapsreglering.

Med en samlevnadsreglering utan äktenskapsbegrepp lämnas utanför äktenskapet de heterosexuella par i kombinationen kvinna/man som ingår samlevnad borgerligt och utan efterföljande egenanordnad och äktenskapsbenämnd ceremoni. Det skulle för dem bli aningen obestämt vad för slags samlevnadsform de ingått. Har de enbart vigts borgerligt skulle heterosexuella par utifrån lagstiftningen alltså inte anses ha ingått ett äktenskap. Kristdemokraterna, som vill bevara äktenskapet, bidrar med sitt förslag till avveckling av äktenskapet. Ett politiskt knäppgökeri är detta. Kristdemokraternas förslag som ska läggas fram i en riksdagsmotion, är förvirrande.

Kristdemokraterna synes inte ha förmått att var för sig tillräckligt noga analysera de i äktenskapsfrågan ingående delfrågorna, det vill säga frågorna om den sekulära samlevnadsjuridikens utformning, vigselfrågor och religionsfrihetsfrågor. Vid tidpunkten för lanseringen av kristdemokraternas förslag uttalade riksdagsledamoten Lennart Sacrédeus (kd) att ”vår första prioritet är att värna religionsfriheten och därefter äktenskapsbegreppet” (DN 1/11). Tankar har framförts om att de frikyrkobaserade kristdemokraterna, när de menar att vigselrätten skall fråntas samfunden, haft motivet att underminera folkkyrkotanken (ledarsidan Hallands Nyheter 6/11). Vidare har tankar framförts att fråga kanske skulle vara om en planerad ordning, där kristdemokraterna körs över men får bevara sin heder i en för dem principiellt viktig fråga (en ledarskribent SvD 8/11).

Kristdemokraternas heder bevaras inte i det pågående skeendet. De avslutar med ett praktfiasko en lång resa där många goda möjligheter kollrats bort. Det är egendomligt att partiledningen nu lyckats blåsa folk inom frikyrkorna och partiet närstående opinionsbildare med tal om att deras förslag utgör ett konstruktivt förslag som skulle kunna få bred uppslutning. Uppfattningar om att kristdemokraterna kämpat väl och gjort allt som kunnat göras för att bevara äktenskapet etableras nu i de kretsarna. För den kristdemokratiska partiledningen kan märkligt nog kärnväljarnas gunst ännu en gång vara vunnen. Partiets godtrogna kärnväljare kan inte ta till sig att (den personingrodda) partiledningen fastnat i den politiska amatörismens träsk och vill inte tro att den måhända har födkroksinriktade motiv för sina göranden.

Kristdemokraterna bör nu överge sitt otjänliga förslag och återgå till ståndpunkten att äktenskapet skall bevaras i nuvarande form. En kristdemokratisk partiledare får inte framstå som lika okunnig och ignorant visavi äktenskapsfrågans djup och valör som Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin vilka båda står beredda att omforma äktenskapet till något som inte längre gestaltar grunden för människosläktets fortbestånd och livskraft. De sätter mycket på spel för vårt land.

Kristdemokraterna är ett politiskt parti, som utifrån en kristet inspirerad värdebas med skapelseperspektiv har tagit på sig uppgiften att bedriva politisk verksamhet i landets sekulära politiska beslutsförsamlingar. Ledaren för det partiet ska inte delta i avskaffandet av den samhälleliga grundbulten kvinna/man-äktenskap i den borgerliga sekulära samlevnadsregleringen. Kristdemokraterna ska inte sitta i en regering som utfärdar/promulgerar en könsneutral äktenskapsreglering. De bör nu göra kabinettsfråga av äktenskapsfrågan varvid de övriga borgerliga partierna, om de vill ta ansvar för alliansregeringens fortlevnad, får foga sig i kristdemokraternas önskemål under innevarande mandatperiod. De önskemålen eller kraven ska då handla om att vår nuvarande äktenskaps- och partnerskapsreglering ska lämnas orörd. Men tyvärr kan vi nog inte förvänta oss något sådant från det kristdemokratiska partiet som med sitt senaste förslag och svagt agerande över tid får anses ha kört över sig själva i äktenskapsfrågan. I kristdemokraternas så kallade garantibevis inför valet 2006 anfördes att ”Äktenskapet, som är den stabilaste samlevnadsformen, ska bevaras i nuvarande form.”

Stephan Alm, Uppsala

universitetsadjunkt

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel