Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krögarkung har trappat ner

När han nu firar trekvarts sekel passar ST på att utnämna Bo Wilöf till Sundsvalls mest kända krögare – någonsin.

– Det kan nog stämma, givetvis undantagen Oscar Knaust, hotellgrundarens son, säger jubilaren ödmjukt.

Annons

Ofrånkomligen hamnar vi på yrkeskarriären när Bo Wilöfs 75 år ska beskrivas. Framgångarna inom hotell- och restauranglivet har kostat mycket tid och engagemang.

Men vi börjar i en annan ände. Nutiden. Den verkar så harmonisk. Så här kan dagsmenyn se ut.

Morgon:

– Jag och min fru Ewa kliver båda upp mycket tidigt, redan vid halv fem-tiden. Morgonen är den fräschaste tidpunkten. Vi intar te och Ewa brukar vilja ha rostat bröd med apelsinmarmelad. Själv tar jag en tekaka med kokt skinka. Därefter bjuder Ewa på kaffe och tranbärsjuice, och vi läser förstås morgontidningen.

Lunch:

– Vid tiotiden äter vi kokt ägg, Yoggi, blåbärssoppa. Därefter kan det bli en utflykt till sommarstället på Vindhem, Alnö.

Middag:

– Vi äter tidig middag. Det är fortfarande roligt att laga mat, men jag håller mig vanligtvis till husmanskost. Gärna kyckling eller fisk. Eller en enkel pasta med köttfärssås. Och vi äter mycket rotfrukter. Vid fester gärna en gratinerad hummer. Eftersom vi kliver upp så tidigt så brukar vi lägga oss tidigt.

Dagen kryddas med så långa promenader som hälsan tillåter. Bo Wilöf har bytt båda höftlederna och är nöjd med resultatet.

Kanske är det detaljerade vardagsschemat en vana som följt med sedan krögartillvaron. Ruljansen krävde mycket planering. Inte minst när yrkeskarriären stod på topp med engagemang på Hotel Knaust, nattklubben Downtown Club och sommarrestaurangen Vindhem.

– Jag har alltid haft som regel att börja tidigt på dagen. Vid åtta på morgonen fanns jag på kontoret och sedan rullade det på hela dagen till långt in på kvällen. På eftermiddagen mellan klockan 15 och 18 fanns ett glapp och då var jag hemma när barnen kom från skolan.

Framgångsformeln?

– Det finns bara ett recept: stenhårt arbete – och disciplin och tålamod, säger Bo Wilöf med karaktäristisk korrekthet i tal och manér.

Baksidor och mörka kapitel finns förstås också.

– Visst har jag sett och hört mycket genom åren i de olika verksamheterna, men jag pratar inte om det. Se det som en trygghet för gästerna.

En svår motgång var när restaurangen Vindhem brann ned till grunden 1979. Även restaurang Maritim i hamnen eldhärjades. Förstnämnda fallet hade sin förklaring i en trasig elkabel under dansgolvet. Den andra branden var anlagd.

Och på 80-talet valsade han runt i både riks- och lokalpressen anklagad för ekonomisk brottslighet.

– Det var när jag och min bror Hans gjorde stora hotellaffärer för hundratals miljoner kronor. Jag var helt knäckt av beskyllningarna och mediedrevet. Vi blev dock helt friade i Stockholms tingsrätt och åklagaren valde att hoppa av sin yrkeskarriär.

Fritidsysslor fanns det inte mycket tid för, men åtminstone en hobby har han hållit fast vid; travet. Inte utan stolthet berättar Bo Wilöf att han kört amatörlopp hos mästerkusken Stig H Johansson på Solvalla, likaså har han kört travlopp hos vår lokale champion Hans-Erik Skoglund. Nuförtiden har han inga egna travare, men spelar och följer V75.

Om dagens restaurangutbud har han bara gott att säga.

– Utvecklingen är enormt positiv med en spännande globalisering på det gastronomiska planet, säger Bo Wilöf som vill framhålla det asiatiska köket som världens bästa för närvarande.

Familjen Wilöf fortsätter att skriva historia inom hotell- och restaurangbranschen. Alla tre barnen är engagerade på olika sätt och håll. Längst bort bor och lever dottern Maria, som driver hälsoklinik i San Fransisco, USA. Här ska 75-årsdagen firas. Kanske passar man på att uppmärksamma även nästa års jubileum, då paret Bo och Ewa Wilöf firar guldbröllop.

Själv har han satt punkt för yrkeskarriären och passar på att avslöja ett annat yrkesval som låg nära tillhands en gång.

– Mitt alternativ var att bli journalist. Det är ett spännande yrke där man får vara med där det händer. Jag har prenumererat på ST i många år och har haft mycket att göra med flera av ST:s journalister.