Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika: Glöm naiva förhoppningar och drömmar – rädda er själva, rädda Timrå IK

Glöm den naiva förhoppningen om topp-fem.
Glöm drömmen om play off.
Nu finns det bara en sak som gäller för Timrå IK; att rädda vad som räddas kan.

Annons

Hjärta, glöd, energi, entusiasm, kraft. Det kryllar av värdeord som har varit signifikanta för Timrå IK genom åren.

Nu saknas inte bara det mesta. Nu saknas allt.

Timrå IK möter nästjumbon på hemmais. Ett hopkok från Haparanda som man hade alla chanser i världen att lämna efter sig i tabellen. En seger hade skickat dem tillbaka till Norrbotten och till ett kval tillsammans med Sundsvall Hockey.

Vad blev det av den moroten?

Inte ens en lite tugga. Timrå var inte ens rårivna. TImrå blev uppätna.

Asplöven, och nästan alla andra allsvenska lag, lyckas alldeles för enkelt sätta stopp för de offensiva spår Timrå lyckas växla in på. Och allt som oftast pressar de ut de rödvita mot sarghörnen. Från omöjliga vinklar skickar Timrå tröstlösa puckar mot mål. Alibiskott. Lösplugg.

Och när man lyckas jobba sig in framför mål, i verkliga lägen, så kommer inte skotten. Sam Marklund visade världsklass på att missbedöma lägen och vänta in i det oändliga. Och att som Pelle Hallin skicka ett slagskott mitt i bröstkorgen på motståndarmålvakten när man kommer i ett sällsynt två mot ett-läge är hemskt att se. Farbrorn bjuder på juniormisstag.

Och när hjärta, glöd, energi, entusiasm och kraft saknas finns det också rejäla brister i trygghet och stabilitet.

Roger Forsberg och Jens Öhman vaskar om i sina formationer så att man blir alldeles vimmelkantig. Det är nya forwardskonstellationer till varje match, och i varje match snurras det dessutom till på nytt.

41 matcher är spelade och Timråtränarna har fortfarande inte lyckats skaka fram en endaste kedja som fungerar och får förtroende match efter match.

Det är dags nu. Det är dags att kavla upp ärmar. Det är dags att hugga på moroten som innebär att man slipper en kvalfylld vår tillsammans med rivalerna från stan.

Det är dags att rädda det som räddas kan.