Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lisa Gemmel (S): Många välfärdslöften och mer svenska i Finland efter valet

Annons
Partiledarna i den nya regeringen presenterar regeringsprogrammet på Centralbiblioteket i Helsingfors. Foto: Kimmo Brandt

I en nordisk välfärdsstat ska ekonomin tjäna människan, inte tvärtom. Citatet kommer från Finlands nya regeringsprogram. 180 sidor framförhandlad politik, som stundtals låter som ren poesi.

Efter flera veckors förhandling tog partiledarna för de fem regeringspartierna spårvagnen till Centralbiblioteket Ode för att presentera programmet, där publiken fick möjlighet att ställa frågor före media.

Den nya rödmylleregeringen, som regeringar innehållandes Socialdemokraterna och Centern kallas i Finland, är Stefan Löfvens våta dröm. Det är en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Vänsterförbundet, De Gröna, Centerparitet och Svenska Folkpartiet. Det är en koalition som, i alla fall på pappret, också kommer att driva en i stora delar socialdemokratisk politik.

I ett Finland där ekonomin tjänar människan, är hållbarhet ledordet. Genom hela programmet går det en röd tråd av ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Bland annat har partierna förhandlat fram en kommande skattereform med fokus på hållbarhet. Regeringen höjer även klimatambitionerna och satsar på nollutsläpp till 2035.

I programmet finns även välfärdssatsningar som bland annat höjda pensioner, en garanterad andel vårdare på äldreboenden och minskade barngrupper på daghemmen. I det stora hela är det ett starkt välfärdsprogram som ger något till de allra flesta finländare.

Svenskan får även en mycket tydligare plats i den presenterade politiken än under den förra mandatperioden. Efter fyra år i kylan, är Svenska Folkpartiet tillbaka i regeringsvärmen, där de tidigare suttit oavbrutet mellan 1975 och 2015.

Allt är så klart inte guld och gröna skogar. Steg ska vidtas för att konkurrensutsätta järnvägen och i en bisats nämns en förändrad apoteksmarknad, mer lik den vi har i Sverige.

Den största utmaningen är finansieringen av reformerna. Till viss del ska det ske med punktskatter på sådant som socker och miljöförstörare. Men den största intäktshöjningen ska komma från en ökning i sysselsättningen.

Finland har den lägsta sysselsättningsgraden i Norden. 2023 ska Finland ha en sysselsättningsgrad på 75 procent i åldern 15 till 64 år. Sysselsättningsgraden ligger för närvarande på 72,4 procent, att jämföra med Sverige som ligger på 82,6 procent. Sysselsättningen ska alltså öka med nästan tre procentenheter, samtidigt som bedömare säger att den finska ekonomin håller på att bromsa in.

I en nordisk välfärdsstat ska ekonomin tjäna människan, inte tvärtom. Det är ett uttalande som förpliktigar.

Efter fyra år av klassisk högerliberal nedskärningspolitik behöver Finland de satsningar på aktiv arbetsmarknadspolitik och generell välfärd som den nya regeringen säger sig vilja göra. Men det är ett högt spel rödmylleregeringen spelar. Varken Centern eller Svenska Folkpartiet kommer att acceptera några skattehöjningar.

Om statsminister Antti Rinnes regering inte klarar av att leverera på sysselsättningsmålet, kommer reformerna att utebli.

Lisa Gemmel, socialdemokratisk debattör

Annons