Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

38 sidor om gamle Ruuth

/

Annons
Häromdagen ramlade det ner en skrift i pocketformat min brevlåda.
Så oansenlig att det knappt hördes.
Avsändare var Birgitta Kristiansson i Göteborg.
När vi lekte ihop som barn hette hon Schaffer och var adoptivdotter till komminister Paul Schaffer (prästen som vigde Ingrid Bergman och Petter Aron Lindström i Stöde kyrka 1937). Längst upp på pärmen finns en dedikation från författaren i tynande blyertsskrift.
Den här 38-sidiga boken handlar om den legendariske prästen Johan Christoffer Ruuth.
Skriven av Anders G. Wide, (med 1 bild å titelbladet och 5 i texten), distribuerad av J. Sunessons Bokhandel i Sundsvall, tryckt 1921 hos P. A. Nordstedt & Söner. Priset var 75 öre och behållningen gick till Medelpads Fornkyrko-Museets byggnadsfond.
J.C. Ruuth prästvigdes i Härnösand 1846 och tjänstgjorde sedan i Långsele, Häggdånger, Berg, Lit och Nora. 1852 blev han biskopsbiträde och året därpå högmässopredikant i Härnösand. 1859 utnämndes han till kyrkoherde i Stöde, där han stannade i 40 år.
Till Stöde kom han och familjen med hjälp av \"burgnare Stödebönder med hästar och kärror i tillräcklig mängd\".
Familjen bestod av J.C. själv, hustru Ulla och tre barn.
I ekipagen ingick också en del \"mera ömtåligt gods\".
Det var illa sörjt med bostad i Stöde. Den unga prästfamiljen fick under den första vintern bo i ett stort rum med en enda eldstad i den dagligstuga som stod på älvbrinken nära kyrkvallen.
\"Även 1 a 2 tjänarinnor bodde i samma rum\", enligt Anders G. Wide. Dessutom skulle Ruuth skriva sina predikningar, sköta expeditionen, ta emot församlingsbor, förrätta barndop och en och annan vigsel i samma utrymme.
Golvytan var 6,6 x 4,4 meter och takhöjden 2,4 meter.
Efter två år fick familjen flytta in i den nybyggda prästgården.
Men den tidens Stödebor kunde inte inse att ett kyrkoherdeboställe krävde flera rum.
1863 drabbades den då 40-åringe kyrkherden av blodhosta och undersöktes av den framstående professorn Magnus Huss, son till prosten i grannsocknen Torp.
De två följande somrarna fick Ruuth tillbringa i Lysekil med stärkande seglingsturer och kalla \"bassinbad\".
I denna skrift berättas bland annat också om J.C. Ruuths rysslandsresa 1842.
Och om husförhör, bibelaftnar, biskopsvisitationer, husandakter, skolförhållanden i skogsbyarna, samarbetet mellan statkyrkliga, baptister och goodtemplare, den grundliga konfirmationsundervisningen och hans stora intresse för fiske.
Under Ruuths fyraåriga änkemanstid var fru Ulla Wide vikarierande prästfru.
Ett förhållande som uppmanade till dåtida pikanta funderingar i Stöde.
Då Ruuth fyllde 65 år fick han (då prost) ett större thékök av silver av församlingsborna.
Prosten och prostinnan skänkte i sin tur en stor ljuskrona i kristall till Stöde kyrka. Den invigdes julmorgonen 1884. Vid silverbröllopet 1896 samlade barn och barnbarn ihop till en altarbeklädnad.
Det är 38 sidor koncentrerad kyrkohistoria om Stöde - väl värd att återutges.







Mer läsning

Annons