Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Behovet av en synlig hand

BOK
Lars Ilshammar och Ola Larsmo: 404. Utflykter i glömskans landskap.
Atlas.

Annons
För elva år sedan skrev jag en artikel med rubriken "Allemansrätt på
Internet". Då, i webbens barndom, såg jag och fler med mig en superb
teknik för ökad informationstillgänglighet, kulturupplevelser och en
potential för stärkt demokrati.
     Liksom, lite pretentiöst, möjlighet till bildning, om än i annan
mening än den traditionella. Aldrig trodde jag att jag elva år senare
skulle läsa en bok där två av landets bättre uttolkare av svensk
IT-utveckling känner sig nödda att ånyo driva denna tes.
     Historikern och tillträdande chefen för Arbetarrörelsens arkiv och
bibliotek Lars Ilshammar har tillsammans med författaren och
DN-kritikern Ola Larsmo skrivit en fortsättning på boken net.wars från
1997. Den nya essäboken heter 404 där de fortsätter driva två
huvudfrågor, med behovet av historisk kunskap som överbyggnad.
     Den ena är frågan som Ilshammar uppehöll sig vid i sin
doktorsavhandling: behovet av en långsiktig IT-politik och statens
ansvar för infrastrukturen i landet. Utgångspunkten är att se datorer
och Internet som en infrastruktur, lika viktig för landets utveckling
som järnvägar, hamnar, flygplatser och landsvägar.
     Vi ser här ett historiskt traditionsbrott i Sverige. När det
gäller bredbandsutvecklingen framstår människorna inte som medborgare
med lika rätt att ta del av denna infrastruktur, utan som kunder på en
marknad. Svensk tradition har alltid varit att staten tar ansvar och
kontroll över infrastrukturer.
     Men den svenska staten har drabbats av vad teknikhistorikern Arne
Kaijser kallar "ömsesidig osäkerhet". Staten törs inte investera i
bredbandsutveckling förrän staten ser vilka verksamheter den skulle
kunna resultera i. Den rädslan fanns inte när staten byggde elnät,
järnvägsspår eller annan infrastruktur. Frågan är varför den uppstår
nu.
     Frågan är viktig mot bakgrund av en historisk kunskap om statens
betydelse för teknikutveckling. Ilshammar och Larsmo visar att även den
osynlige handens fader, Adam Smith, förutsatte en synlig hand för att
skydda samhället mot den osynliga handens kortsiktiga intressen.
Telegraf, telefon, rymdprojekt, Internet tillkomsten av alla stora
tekniska system har bekostats av offentliga medel.
     Som en pendang till statens ovilja att sträcka ut en synlig hand,
ser vi som bokens andra huvudfråga en ökad informationsprotektionism
och därmed en för medborgarna minskad informationsfrihet. Ilshammar och
Larsmo ser även detta fenomen orsakat av bristande historisk förankring
av informationshantering och demokratisk utveckling.
     Internet har alltid närt drömmen om fri information. Ett fritt
utbyte av vetenskaplig kunskap, filosofiska tankar, litteratur, konst
har historiskt varit grundläggande för mänsklighetens utveckling och
under de senaste århundradena för demokratisk utveckling. Internet
skulle förstärka denna utveckling, trodde jag och fler med mig för ett
decennium sedan.
     Det blev inte så.
     "Det latinska alfabetet, de arabiska siffrorna, Newtons lagar,
elektricitetens principer, Einsteins relativitetsprincip omfattades
aldrig av någon upphovsrätt. I dag hade de omedelbart och med
självklarhet köpts upp av 'intressenter', försetts med copyright och
bjudits ut som köpevaror på informationsmarknaden", skriver de.
     Strängare patentlagar och upphovsrättslagar, tillsammans med
förstärkta integritetslagar (pul) och de lagförslag som tillåter ökad
övervakning av informationsflöden skapar en bild av en stark
protektionistisk politik.
     Tanken att någon ska äga den ettan och någon annan den nollan har
förstärkts.
     Samtidigt säger den historiska kunskapen oss att en demokratisk
samhällsutveckling har alltid främjats av ett fritt utbyte av
information; av kunskap. Sovjetunionens kollaps, menar Ilshammar och
Larsmo, berodde i allt väsentligt på sovjetstatens
informationskontroll, kunskapsprotektionism och skräck för dessas fria
spridning.
     Inget lär vi av historiska misstag, är författarnas sensmoral.
     404 är en utmärkt och skräckinjagande bok för den som önskar en
symbios mellan Internet och demokratisk utveckling. Bokens titel
anspelar på det felmeddelande du får när du söker en sida på webben som
inte finns: Error 404.
     Det kan tolkas som Ilshammar och Larsmos sökande efter ett
historiskt perspektiv på sambandet mellan teknikutveckling och
samhällsutveckling, som de inte finner i den politiska sfären.
     Enbart blanka sidor dyker upp: Error 404.


Mer läsning

Annons