Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Carl Fredrik Reuterswärd och det offentliga rummet

Annons
Skissernas Museum, Lund : Carl Fredrik Reuterswärd Non Violence och andra offentliga verk
Till och med den 7 augusti

Sedan Ragnar Josephson 1934 tog initiativet till det som då hette Arkivet för dekorativ konst har samlingarna av 1900-talskonstnärers skisser och förarbeten till offentliga utsmyckningar svällt över alla bräddar och gång på gång pockat på mer utrymme.
1999 togs beslutet om ännu en om- och tillbyggnad som denna gång skulle ske i två etapper. Först inbjuden att ta museets nya utställningssalar i besittning är Carl Fredrik Reuterswärd.
Få svenska konstnärer har utfört så många offentliga uppdrag och sedan Non Violence-monumentet den knutslagna revolvern 2001 fick sin permanenta plats utanför FN-byggnaden i New York, kan heller ingen nu levande svensk konstnär mäta sig med honom när det gäller internationell ryktbarhet.
Idén till den knutslagna revolvern en uppföljare till bland annat den knutslagna pennan "Mediets minne" från 1978 fick Carl Fredrik Reuterswärd i december 1980, då han nåddes av beskedet att gode vännen John Lennon mördats utanför sitt hem i New York.
Det första utkastet, "hopsnott" av en gipsdoppad tygtrasa nyåret 1980/81, finns på plats i Lund. Det bildar utställningens retrospektiva nav med ekrar som i tiden sträcker sig bakåt till 1961 och framåt till dags dato: en replik av skulpturen utförd i brons och placerad på en sockel av nordskånsk diabas avtäcktes i museets växande skulpturpark dagen för museets återinvigning.
Utställningens första nummer det från 1961 ger en perfekt introduktion till Reuterswärds både banbrytande och ifrågasättande konstnärskap. När Pontus Hultén det året arrangerade utställningen "Rörelse i konsten" på Moderna Museet bidrog Reuterswärd (då bara 27 år gammal) med motbilden "Mascot" den sedermera så berömda skulpturen av en man bunden till orörlighet vid en stol.
"Maskoten" i kombination med att han och Öyvind Fahlström tillsammans introducerade happeningen som konstform i Sverige, bidrog till att han snabbt fick offentlighetens ögon på sig, med offentliga uppdrag som följd. Att han redan 1963 i en annons i New York Harald Tribune meddelat att han hade "Closed for Holidays 1963-1972" hindrade inte Dagens Nyheter från att 1964 beställda "Historien om en punkt" för Stockholms Tunnelbana Sveriges första mobila utsmyckning som sedan skänktes till Skissernas Museum.
I början av 1970-talet hade Reuterswärd inlett det samarbete med arkitekten Sten Samuelson, som under 1970- och 80-talen skulle ge Sverige och i synnerhet Malmö några utomordentliga prov på hur arkitektur och skulptur kan berika varandra när de två konstarterna får mogna och utvecklas i ständig dialog. Som exempel kan här nämnas Euroc i Limhamn, där de förarbeten som visas på utställningen kompletteras med fotografier i den utmärkta katalogen.
Humor, ironi, ställningstagande är tre av de ingredienser som kryddar Reuterswärds konst. Det förra kommer bland annat till uttryck i det tyvärr aldrig realiserade förslaget "Kålle hoppar in" för Ullevi som visar en man som hänger i toppen av en nedböjd flaggstång, beredd till ett "frikast" över planket.
Det andra finns i SE-bankens gnidiga pengasäck och i en festligt besk kommentar till konstens kommersialisering och blinda stirrande på konstnärssignaturer; det tredje framför allt i variationerna på Non Violence-temat som bland annat också inbegriper affischen "NO NEIN NJET" som skapades till freds- och nedrustningskonferensen i Stockholm 1984.
I allt upptar utställningen på Skissernas Museum 150 små och stora verk: målningar, teckningar, skulpturer blandat. Skisser, utkast som synliggör hållplatser på den långa vägen från idé til mognad, som bejakar själv grundidéen med ett Skissernas Museum och som framför allt fördjupar bilden av Carl-Fredrik Reuterswärds snart halvsekellånga konstnärskap. I höst flyttar utställingen till museets samarbetspartner "Kunstmuseet Köge Skitsesamling" i Köge, söder om Köpenhamn. Danskarna kan glädja sig.

Illustrationer:
1.Skissernas Museum i Lund med Johan Celsings tillbyggnad till höger. (foto: Skissernas Museum)
2."Mascot" från utställningen Rörelse i konsten, 1961. I bakgrunden til höger, utsnitt ur affischen "NO NEIN NJET", 1984, till vänster ur emaljmålningen "Take the E-train", T-Centralen, Stockholm, 1984 (foto: Britte Montigny)
3.Dräktskisser Herr och fru von Hancken, 1964 (foto: katalogen)
4.Förslag till laserinstallation, Centre Pompidou 1972 (foto: katalogen)
5."Mediernas minne". Teckning 1978 (foto: Britte Montigny)
6.Första utkastet till "Non Violence". Tyg och gips, nyåret 1980/81 (foto: Britte Montigny)
7.Utanför utställning och katalog: Non Violence-monumentet i Phnom Pen, Kambodha (foto: Britte Montigny, 2004).

Mer läsning

Annons