Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dans med mask - levande afrikansk kultur

/

Afrikanska masker är inte bara antikviteter från en svunnen kultur. Utställningen \"Magiska masker\" på Dansmuseet i Stockholm visar att dans med masker fortfarande är en del av livet i många afrikanska byar.

Annons
Masker från Afrika visas fristående från sina rituella sammanhang på etnografiska museer i hela världen. Dansmuseets stora samling är unik i världen därför att maskerna i så många fall är kompletta med tillhörande dräkter.
I stort sett alla afrikanska masker är en del av en hel kostym som män tar på sig för att utföra rituella danser. Bara genom att se masken med sin dräkt kan man förstå dess betydelse, säger museichefen Erik Näslund.
Vandrande hövolmar och svajande tält eller kroppsnära kostymer av broderad textil eller bemålat barktyg. Variationen på dräkterna som kompletterar masken för ansiktet kan tyckas oändlig.
Gemensamt för dem alla är att de måste täcka hela kroppen. Om man som åskådare kan se att det är en människa som dansar i masken försvinner magin. Det är masken som är en inkarnation av andevärlden, inte den som dansar i den, säger Constance af Trolle som har producerat utställningen.
Den som betraktar dansritualen ska inte heller kunna få ögonkontakt med dansaren. Därför saknar maskerna, i form av stiliserade djurhuvuden eller ansikten med mänskliga drag, oftast hål för ögonen.
De bärs ofta i pannan eller uppe på huvudet. Dansaren får försöka se var han befinner sig genom maskens mun eller ut genom virrvarret av prasslande växtfibrer i den döljande dräkten.
Även om maskerna ofta har kvinnlig gestalt är det enbart män som får dansa dem. Bara i Sierra Leone finns det ett folk där kvinnor dansar med masker. De är snidade i trä med oerhört fint skurna frisyrer, berättar Constance af Trolle.
Hon har gjort flera resor till Väst- och Centralafrika för att köpa masker och dokumentera danserna med videokamera. Filmerna visas i utställningen.
Några masker är från slutet av 1800-talet men flertalet av de helt kompletta är tillverkade betydligt senare, några för knappt ett årtionde sedan. Dansritualerna har alltså fortfarande en central roll i det religiösa och sociala livet hos många afrikanska folk.
Vissa masker försvinner för att de har spelat ut sin roll. Det gäller till exempel en typ av mask som dansades i byarna i Elfenbenskusten för att förhindra att elden kom lös i byarna. När halmen ersattes av korrugerad plåt blev masken överflödig.
En mask som symboliserar en västerländsk antropolog i tropikhjälm är ett exempel på ett nytillkommet rituellt behov. En märklig mask där dräkten består av tvinnat människohår, som likt långa rastaflätor döljer kroppen, kan sägas ha en polisiär funktion och dansas bara vid byrättegångar.
Många av maskerna dansas vid de långa, krävande initiationsriterna där pojkar ska visa sig värdiga att ingå i de vuxna männens krets. Maskerna ägs ofta av sällskap som har egna moraliska och religiösa koder.
Vördnaden för och kontakten med förfädernas andar är en viktig del i afrikanska kulturer. En typ av färgsprakande, tältlika masker som yorubafolket i Nigeria dansar vid begravningar består av smala tygvåder i lager på lager. När dansaren snurrar runt uppstår ett vinande sus som tolkas som den dödes sista hälsning innan anden förenar sig med förfädernas.
Allt sedan intresset för afrikansk kultur slog igenom, med början i Paris omkring förra sekelskiftet, har maskerna betraktats som konstföremål, något man sätter upp på väggen. De stiliserade ansiktena fick stor betydelse för modernismen och då främst för kubister som Braque och Picasso.
Jag reagerade mot att även stora etnografiska museer som Musée de l\'homme i Paris visade maskerna utanför sitt sammanhang, säger Erik Näslund.
För att kunna visa maskernas ceremoniella funktion, som alltid är kopplad till rörelse och dans, började han för ett tiotal år sedan aktivt leta och köpa in kompletta masker med tillhörande dräkter. Samlingen tillhör i dag de största i världen.
\"Magiska masker\" visas mellan den 17 juni och 23 oktober. (PM)

Mer läsning

Annons