Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En kinesisk klassiker

Bok
Cao Xueqin: Guldåldern (del 1 av Drömmar om röda gemak). Översättning: Pär Bergman.
Atlantis

Annons
Vid en snabb granskning av den klassiska världslitteraturen i svensk översättning, får man lätt intrycket att det mesta och viktigaste finns till hands på vårt eget språk. Vi har ju faktiskt tillgång till vår Sofokles, Dante, Shakespeare och Goethe, oftast dessutom i flera olika tolkningar. Men att förteckningen över översatta klassiker ingalunda är komplett, visar sig gång på gång med en närmast genant tydlighet, liksom att vår kanonbildning så gott som uteslutande grundar sig på den västerländska litteraturen. Allt det där är väl egentligen helt i sin ordning det är ju trots allt vår historia och våra föreställningsvärldar som kommer till uttryck i och har formats av de europeiska klassikerna. Men det finns förstås stora och viktiga verk utanför denna västerländska kultursfär, och våra kollektiva bildningsluckor kan exempelvis sättas i relation till den läsarundersökning som härom året genomfördes i Beijing, och som gav vid handen att en majoritet av de tillfrågade kineserna ansåg att 1700-talsförfattaren Cao Xueqins väldiga romansvit "Drömmar om röda gemak" hade påverkat deras liv mest av alla litterära verk.
Cao Xueqin? Inte ens flera års universitetsstudier i litteraturvetenskap och ett drygt decennium som litteraturkritiker har kunnat ändra på det faktum att namnet tills nu varit mig fullkomligt okänt. Ändå är han en, vad jag förstår, omåttligt inflytelserik författare till en drygt 2 000-sidig episk historia om kejsartidens Kina, och vars litterära konstruktion är fullt jämförbar med Balzacs eller Prousts vindlande verk. Det är ur det perspektivet man får betrakta bokförlaget Atlantis och översättaren Pär Bergmans beslut att ge ut det kompletta eposet i fem band, och där det första, med undertiteln "Guldåldern", nu kommit ut.
"Drömmar om röda gemak", som hör till de mest utforskade romanbyggena i den kinesiska litteraturen, består av sammanlagt 120 kapitel och inbegriper över 400 namngivna och omsorgsfullt tecknade gestalter. Romanen utspelar sig till största delen i Rongguopalatset och i den så kallade Perspektivträdgården, och titeln associerar främst till de luxuösa gemak där rikemansdöttrar förr i tiden vistades i väntan på giftermål. Det är på det hela taget en imponerande men också krävande totalroman, som förutom att utgöra en bred rundmålning över kejsartidens aristokratiska hovliv, också spränger ut i drömmarnas, magins och myternas värld. Den centrala berättelsen har formen av en vittförgrenad släktkrönika, och i dess centrum befinner sig ädlingen Baoyu och två av "de tolv skönheterna i Jinling", den sensibla Daiyu och den kraftfulla Baochai, mellan vilka huvudpersonen dras.
Att läsaren stundom ställs på rätt hårda prov beror inte bara på romanens mustiga språk och innehållsdigra stoff, utan lika mycket på den intrikata berättartekniken och de ofta halsbrytande stilbrotten, där allt från romantisk ironi och metalitterära kommentarer till en närmast odygdig genreblandning gör sitt för att snärja och förvirra läsaren. Klokt nog har utgivarna ökat tillgängligheten av verket genom ett initierat förord av översättaren och ett appendix bestående av upplysande kommentarer, ordförklaringar, personförteckningar, släktträd och tablåer över romanens palats och trädgård.
Dyker man väl ned i den spännande berättelsens frodiga värld blir man rikeligen belönad, och det med en litterär magi som ger den klassiskt skolade europeiska bokläsaren en nyttig påminnelse om världslitteraturens till synes oändliga utbredning i tid och rum.





Mer läsning

Annons