Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En levande stadskärna är Sundsvalls framtid

/
  • Vy av Grahnska huset (vänster) i nederländsk renässans och det gotikinspirerade Rahmska huset (höger) vid Stora torget i Sundsvall.

Sundsvall bör formulera en idé om en grön och tät stad, återinföra en stadsarkitekt och samarbeta med övriga städer vid Norrlandskusten för att stå sig i global konkurrens, skriver debattörerna.

Annons

Sundsvall med omgivningar omdanas med nya bron, järnvägsspår och bostäder i gamla hamnen. En gigantisk logistikpark verkar ofrånkomlig.

År 2007 antog Sundsvall en stadsvision för en stark stadskärna, en hållbar stad och trafik på människans villkor. "Stadsvision Sundsvall ska vara verktyg, ledstjärna och inspiratör för exploatörer, politiken, tjänstemän och allmänhet." Du läser rätt! Visionen ska tjäna intressenter med risk att det blir pytt i panna. Birstas handelsområde, Sundsvalls trojanska häst, berörs inte. Det är en magnet med 4,5 miljarder kronor i årlig omsättning. Stenstans handel om 1,5 miljarder kronor konkurreras ut. Hur kan Sundsvall bli en framtidsstad?

Stadskärnan med närhet och rik arkitektur är en raritet i norra Europa. Låt Stenstans liv pulsera och ekonomin sjuda. Idag saknar Stenstan ekonomiska muskler. Visionen behöver konkretiseras. Det stadsliknande universitetsområdet vid Åkroken, bostäderna i hamnen, gamla E4:an och stadskärnan bör bilda en helhet med gröna stråk, cykelleder, mötesplatser och nyföretagande. IT-revolutionen göder nya små globala företag som frodas i täta miljöer. Det sker i Kista, i Hötorgsskraporna i Stockholm, i Umeås innerstad och i Malmös gamla hamn. Planerar fastighetsägare och kommunen att upplåta lokaler i stadskärnan för snabbfotade IT-kreatörer?

Sundsvall har möjligheter: 1) En välbevarad stadskärna som bör nomineras som världsarv, 2) Universitets- och innovationscampus Åkroken, 3) Gamla E4:an som kan bli en oas, 4) Snart vattennära kvarter i Inre Hamnen och på Norra Kajen, 5) Fräscha gröna promenadstråk efter Selångersån, 6) Kultur och 7) Kommunal satsning på el- och gasbilar. Initiativen bör hänga ihop, diskuteras och stimulera gemensamt ansvar hos politiker, medborgare, företagare och kulturarbetare.

1) Ett grönt Sundsvall. Sundsvall bör formulera en idé om Ett grönt och tätt Sundsvall . Varför inte anamma Umeås devis att tillväxt bör ske högst 5 km från centrum? Grön energi bör främjas med Stenstan som motor och med gamla E4:an som oas. Förvandlingen bör ske efter en arkitekttävling i linje med hur anrika städer i Europa moderniseras. Essen, Ghent, Glasgow, Hamburg och Malmö skapar pulserande stadskärnor med promenadstråk och vatten- och cykelleder som skapar trivsel och lockar turister och spetsföretag. Sundsvall kan bli en cykelstad. Idag rankas Sundsvall som 18:e bästa cykelstad i Sverige. Umeå och Luleå ligger på 6:e och 15:e plats.

Birstas framtid i stadsvisionen bör preciseras. Subventioneras externhandeln med offentliga medel? Är det rimligt att parkera gratis i Birsta? En oberoende utvärdering bör ske om Birstas och Stenstans handel arbetar på lika villkor.

2) En stadsarkitekt värnar staden. Varför överlevde Sundsvalls stadskärna rivningsvågen under 60- och 70-talen? Det finns ett skäl! Redan under 1950-talet initierade stadsarkitekt Hans Schlyter en bevarandeplan av vissa kvarter. Schlyter var långsiktig. Han blev skyddsarkitekten för alla takspiror och Stenstan överlevde. Fram till 2001 fortsatte stadsarkitekt Bengt Bygdén hans gärning och initierade krav på stadslik bebyggelse av universitetsområdet I Åkroken i harmoni med Stenstans arkitektur.

Idag saknar Sundsvall en stadsarkitekt (ST 140710). Stadsarkitekten har en ledarroll som långsiktigt styr stadens planering mot visionen. Stadsplanering kräver historiskt sinne och förmåga att varsamt förändra stadsbilden. Stadsarkitekten med sin expertis och obundenhet är till stöd för politiker och tjänstemän. Denne blir en garant mot otillbörlig påverkan av partsintressen och lobbygrupper kring stads- och bebyggelseplanering. Har avsaknaden av en stadsarkitekt bidragit till att Birsta City expanderat utan debatt? Det är betecknande att byggbranschen är den samhällssektor, som har flest lobbyister (DN 150628).

3) Norrlands kuststäder bör samarbeta. Nu finns järnväg mellan kuststäderna Gävle och Umeå. Idén om en Norrbotniabana till Luleå lever. E4-bron över Sundsvallsfjärden ger snabba kommunikationer efter kusten. Umeå och Luleå expanderar och planerar att bli attraktiva inom industri, handel och forskning i en global värld. Kuststäderna är motorer också för Norrlands inland. Norrland klarar global konkurrens och blir attraktivt om städerna samarbetar kring nyföretagande, externa köpcentra, stadskärnornas liv och byggnationer, logistikparker, om framtidens hälso- och sjukvård och mellan universiteten. Arbetsmarknaden Örnsköldsvik-Umeå är redan gemensam genom nya Botniabanan. Kusten Gävle-Umeå kan bli ett samlat resmål för in- och utrikes turister med varierad kultur och arkitektur. Arkitektskolan i Umeå kan främja gemensamma experiment och förnyelse av byggandet i norr.

Idag är Sundsvalls stadskärna vacker men slumrar utom vid olika spektakel. I en global värld är täta, gröna och kulturellt levande miljöer omistliga och attraktiva för boende och företagare. Sundsvall bör vakna och förvandla Stenstan till ett pulserande centrum i regionen. Striden om Petersvik är en lärdom för politiker och ansvariga om att öppenhet, debatt och experiment stimulerar till nytänkande och framtidstro.

Mer läsning

Annons